Dagens Nyheter – 29 januari 1870, sida 2

vara så rustad som han eljest borde vara. Hvad materielen anginge, hade vi för närvarande två slag af egentliga stridsfartyg, nemligen pansarbåtar och monitorer. FIlvad de förstnämnda beträffade, så hade med dem under förliden sommar prof blifvit verkställda under tillsyn af en för ändamålet förordnad komitå, hvars om försöken afgifna rapport visade, att dessa utfallit på ett tillfredsstiällande sätt. Dä man vid be-: traktande af de olika fordringar, som kunde ställas på ett stridsfartyg, nemligen pansarets styrka, artilleriets kraft samt fartygets snabbgående, oj kunde å ett fartyg, hvars storlek begränsades at dimensionerna å Göta kanals slussar, på samma gång tillfredsställa dem alla, så måste man lemna något å sido, och man hade här ansett sig kunna göra det med afseende å farten. Dessa båtar ega tillräcklig egen rörelsekraft för att kunna manövrera under striden och, om så behöfs, draga sig tillbaka ur denna; men för längre transporter kunde man taga i anspråk bogseringsångfartyg, hvarpå hiir i landet finnes god tillgång. Frih. Leijonhufvud talade här egentligen om den Eriessonska pansarbåten, d. v. s. den monitorartade. Hvad åter anginge den efter en annan princip med böjda sidor byggda Garmer, hade äfven den befunnits användbar, men dock förbunden med: vissa olägenheter. Det vore derför efter det monitorartade systemet som de nu ifrågavarande nya pansarbåtarna skulle byggas, dock så att de erhölle något större dimensioner, beräknade, icke att kunna passera Göta kanal, utan endast Stockholms och Södertelje slussar. De skulle derigenom erhålla något bittre nuttiska egenskaper, men med uppoffring å andra sidan af handkraften såsom framdrifningsmedel. Med atseende å handkraften fistade talaren likväl uppmärksamhet derpå, att man för närvarande syntes i utlandet allvarsanit betiänkt på att förse äfven segelfartyg med handkraftspropeller. Hvad åter anginge de egentliga monitorerna, trodde talaren, att opinionen rörande deras lämplighet för vårt sjöförsvar vore temligen stadgad inom landet. Visserligen har, till följe at artilleriets utveckling, det hittills använda tornpansaret befunnits otillräckligt, men monitorsystemets uppfinnare, som med oaflåtlig uppmärksamhet följer utvecklitigen af dessa angölägenheter i sitt fiidernesland, har meddelat råd och upplysningar huru denna olägenhet bör kunna undanrödjas. Huru den tillämnade förändringen skall komma att verkställas vore dock icke ännu bestämdt, utan vore konsträktörerna för närvarande sysselsatta med att i detta afseende uppgöra förslag. Hvad förändringen komme att kosta kunde tal. således icke nu uppgifva, dock befarade han, att den komme att uppgå till sådant belopp, att man icke finge dividera det nt begärda anslaget, 240,000 rår, med 3, ty sannolikt skulle denna summa. icke förslå till ändring af tre monitorer. Talaren kunde således! icke tillstyrka någon minskning af detta anslag. Följden deraf skulle blifva ieke blott att vi ännu längre komme att sakna materiel för personalens öfning, utan äfven stode redlösa i händelse af! fredsbrott. Man finge nemligen icke förbise,; dels att våra verkstäder arbeta långsamt och att! vi icke ega resurser att skapa en flottilj på 100. dagar, dels. ock att beställningar i ett neutralt land sällan kunna under krigstid utföras, emedan den krigförande makten hindrar utlemnandet! af sålunda bestillda fartyg. Slutligen afgaf tal. några förklaringar rörande besparingarne i anslaget till kojer och till småpersedlars underhåll. Första kammaren hade i går endast ett kort sammanträde, dervid åtgkilliga på bordet liggande motioner remitterades till vederbörande utskott. Några nya motioner väcktes; bland dem en af hr L M. Nordenfelt om förhöjning af anslaget till topografiska karteverket. . Andra kammaren. Ätven i går uppstod inom andra kammaren. en strid om norra stambanans riktning, då hr Askers, i gårdagsbladet omnämnda motion skulle remitteras. Hr Asker begagnade tillfället att svara på hr Sparres anmärkningar! dagen förut samt förordade Upsala—Salabanan. Då emellertidallt som sades var ett upprepande af hvad som förr sagts och hvad som framdeles kommer att sägas, då jernvägsmotionerna återkomma från statsutskottet, anse vi öfverflödigt att närmare redogöra för de fällda yttrandena, utan anteckna endast att, utom hr Asker, uppträdde äfven hr Lithner mot hr Sparre, som! ingalunda blef svarslös. Hr Kolmodin önskade blott anmärka, att om statsutskottet ville förorda att endast en! stambana byggdes i sender, skulle ett sådant förslag, såsom mera statsekonomiskt riktigt, säkert finna ett kraftigt understöd inom kammaren. Angående östra stambanhans riktning uppstod äfven en kortare öfverläggning i anledning af hr Grills förut omtalda motion. Östgötarepresentanterna hir Vult von Steijern, Sääf