Dagens Nyheter – 29 januari 1870, sida 1

mans löfte; jag har förbundit mig att uppfylla det, och jag skall icke låta afhålla mig derifrån. Jag beklagar af hjertat att du låtit din häftighet förleda dig till utbrott, som icke anstå dig. Felet är icke mitt, att du genom hotelser och maktspråk söker göra din vilja gällande, ett sätt som ej duger med en karakter sådan som min, Hon räckte ut handen efter klocksträngen och tillade: Önskar du att man redan i afton spänner för din vagn? Du skulle eljest icke hinna förekomma att mamma anlände hit. ju CHalfdan fattade om hennes utsträckta arm och mumlade: — Du visar bort mig — mig som för dig skulle kunna uppoffra lifvet! Detta är för mycket af dig, som gjort mig så olycklig, att jag borde jaga en kula genom mitt hufvud för att slippa minnas denna stund. Förstår Agda då icke,,att hon med sina ord kan döda mig? Han släppte hennes arm och sjönk handlöst-ned på en stol. Det var hemskt att se denne kraftfulle man så öfverväldigad af smärtan och vreden, CAgda skyndade fram, men med en kraftig ansträngning reste han sig åter, slöt Agdas hand i sin och hviskade: — Förlåt! Mera sade han icke och mera behöfdes icke cAgdas ögon fylldes af tårar. Hon smålog sorgsen; tala förmådde hon icke.