Dagens Nyheter – 20 januari 1870, sida 1

och det oaktadt hon har ett ojemnt och nyckfullt lynne. cAlla hafva sett huru lifligt mitt intresse varit, men det oaktadt var jag oförlofvad, då våren kom. En afton erhöll Emilia bref från Agda, hvaruti denna underrättade henne, att hon redan i början af maj eller förr ämnade gig till Stjernvik. Nu beslöt jag att icke längre förhala tiden, utan ofördröjligen fria, och begaf mig derför till prostgården. Jag medförde dit några sällsynta blomsterfrön, som min utkorade önskat sig. Sara och prostinnan voro mycket belåtna med dem, och jag blef fill belöning bjuden på frukost. Sara gaf mig i uppdrag att skaffa henne plantor från Stjernviks orangeri, men hon gaf mig icke något tillfälle till förklaring, utan uppmanade mig att ofördröjligen begifva mig till Stjernvik, på det hon kunde vara säker att erhålla plantorna. Hon ansåg mig bestämdt till endast för att uträtta hennes uppdrag, ty hon öfverlemnade mig helt välvilligt ett knyte, innehållande matvaror, som jag skulle aflemna hos den fattiga Greta. Morgonen hade varit ovanligt varm, men framemot klockan tio samlades mörka oeh hotande moln på himlen, några tunga regndroppar föllo, och en vild storm drog rytande fram öfver slätterna och rasade genom skogen.