Dagens Nyheter – 17 januari 1870, sida 1

ning af detta brott. Ulric de Fonvielle. Prins Bonapartes berättelse. Den version, som prins Pierre Napoleon meddelar öfver händelsen, lyder, enligt en af Figaros redaktörer, hvilken genast efter dådet uppsökte prinsen, sålunda: Jag är — så berättar denne herre — personligen bekant med prinsen; jag anser nödigt att förutskieka denna anmärkning, för att förklara den obesvärade ton med hvilken jag yttrat mig, sågom framgår at det följande: Prins, sade jag, i afton så väl som i morgon skola alla tidningar vara uppfyllda med berättelser om och utläggningar af denna händelse; de hvarandra mest motsägande versioner skola komma i omlopp. Vill ni derför taga ett råd ig? at mig? Godt, låt höra! Då uppmanar jag er vid er heder att icke i ringaste mån afvika från sanningen i de upplysningar, som ni kommer att meddela om Uenna tilldragelse, följderna må nu bli hvilka gom helst. Hvad ni begär af mig är så mycket lättare, svarade han, som jag redan, och till och med tjugu minuter efter det händelsen passerade, ännu med alla omständigheter i friskt ininne, har nedskrifvit en berättelse om förloppet. Kom med in i mitt kabinett; denna min förklaring ligger på mitt skrifbord. Jag giek, följd af tre andra personer, in i hans kabinett. Pierre Bonaparte tog från skrifberdet ett stort, fullskrifvet ark papper och räckte mig detsamma. Läs högt, sade han. Här återger jag denna handling, skrifven af prinsens egen hand; jag öfverlemnar den åt offentligheten utan att tillägga några kommentarier. De inkommo till mig med händerna1i fickorna och med hotande uppsyn; de öfverlemnade till mig följande bref: Paris, den 9 januari 1870, Hrr Ulric de Fonvielle och Victor Noir, redaktörer af La Marseillaise. Mina kära vänner! Härjemte en artikel, nyligen offentliggjord under Pierre Bonapartes namn, full af de gröfsta förolämpningar mot redaktionen af Revanche, den demokratiska tidningen på Corsika. Jag är en af grundläggarne och redaktörerna af Revanche, hvilken jag representerar här i Paris. Jag ber er, mina kära vänner, att niå mina vägnar ville bege er till hr P. 8. Bonaparte och afhonom fordra den upprättelse, som ingen man af heder under sådana omständigheter kan vägra. Mottag o. 3. v. Pascal Crousset. Sedan jag läst detta bref, sade jag: Med hr Rochefort mycket gerna, med en af hans handtlangare — nej! Läs brefvet, sade den längste, Victor Noir, Jag svarade: Det är läst, stån I i ansvar för det? Jag hade högra handen i min byxficka på min lilla sexpipiga revolver; min venstra arm var till hälften lyftad i en energisk ställning, då den längsta häftigt slog mig i ansigtet. Den minsta (hr Ulric de Fonvielle) drog upp en sexpipig revolver ur fickan; jag vek två steg tillbaka och sköt på den som hade slagit mig. Den andre hade krupit bakom min stol och ET gt at KRT ÅA KAN Fa NRA Mah RR TR NGT FOA MERA VRETA KN kr a RR KRT