Dagens Nyheter – 28 december 1869, sida 2

filosofiska grundfrågorna. Hvad han deremot vill bemöta, hvad här Vill göra till föremål för allmänhetens uppmärksamhet och, som han hoppas, äfven dess förtrytelse — det är den all mensklig förskning kränkande, för svenska pressen förnedrande andan i denna kritik — visserligen ej den enda af detta slag som ofvännämnde arbete erhållit, men dock såväl genom nyssberörda egenskap som genom sin utförlighet och sjelftillit den mest framstående. Må det tillåtas insändaren att, innan Kan skrider till det egentliga genmälet, egna några ord åt den strid, i hvars. hetaste tumult det Bächnerska arbetet försätter oss, Denna strid — 1 sitt ursprung den hela filosofiens historia genomgående kampen mellan. realism och idealism — den är numera ej fullt hvad den fordom var. Under tidernas lopp har dess valplats, utvidgats, dess betydelse för menskligheten förstorats, dess kämpar på sätt och vis blifvit andra. Från atthafvä varit en sön dring inom det filosofiska lägret, finna vi den hu antaga karaäkteren af en öppen brytning mellan naturvetenskap och filosofi. Filosofien, som, så länge i besittning af Herrskarespiran inom vetandet, med stolthet tillbåkavisat hvarje närmande från nåturvetenskapernas sida och, fullkomligt orörd af dessas sträfvanden, gått sin egen bana, ser sig nu i det tillstånd äf maktlöshet, hvari hon försjunkit efter sina sista heroers bortgång — ett tillstånd, hvarunder hön verkar mera genom sina minnen än sin Verkliga kraft — tvungen ätt bestå en kamp med dö förnå undersåtarhe, nu fruktansvärda genom en oerhörd måssa af vunna fakta och modiga i vissheten om det samtidens deltagande, hvarpå deras tjenster mot menskligheten förvärfvat dem anspråk. Man vill betvifla Värdet af det filosofiska ärbetets frukter, och på samma gång man uppvisar de lysande eröfringar naturvetenskapen gjort, frågår man filosofien, hvilken enda obetviflad sanning hon kan kalla sin. Mån vill förneka dugligheten af hennes metod och yrkar på empirisk forskning såsom den enda väg, som här mot målet Med ett ord — man vill tvinga henne att utbyta den plåts hon intagit öfver det empiriska yetabdet möt platsen i detta vetandes medelpunkt och att uppgifva den hittills innehafda förmånsrätten ått ensam afgöra mensklighetöns lifsfrågor. Hvarhelst det talas om menniskans väsende; der vill äfven fysiolögen hafva sitt ord sagdt; HvärHelst det frågas efter liftets urgrumdj det fordrar kemikern ock att ej blifva ohörd; hvarhelst detspörjes efter varandets uppkomst; der vill-geologen framlägga resultaten af sina undersökningar, astronomen erbjuda . sitt teleskop. Hvad skall väl blifva mensklighetens öde — fråga dessa empirismens kämpar, glödände af framtidstankar — skola kömmande slägten, i likhet medförgångia, öde det ädlaste af? sin kraft. på. dessa skapelser. ur intet, desså såpbubblor, kallade systemer, som knappast. hunnit att med glansen af ett. genialiskt färgspel tjusa sin närmaste samtid förr än de aflösas af andra lika högt beundrade, lika snart försvinnande — eller randas den dag, då filosofien, återuppvaknad ur sina drömmar, trött vid sina Kitblastoörmningar, hedstiger på jorden Pretto KAS kr An ARI DA den-med våra sinnen gifna verklighet, Hvars gränser årtusendens fruktlösa arbeten sagt henne vara oöfverstigliga? Skall hon. fortfarande mellan menniskan. och den henne: omgifvande skapelsen bibehålla denna ouppfyllbara af tron på en väsens-åtskilnad uppkomna klyfta — eller skall hon i menniskan erkänna en länk i den stora utvetklingskedjan, ett väsende tnderkastadt samma lagar, samma vilkor för sin tillvaro som allt amt lefvandey mör ett var sendej somi, om det från: ursprunglig låghet mälktat höja sig-till sin närvarandeståndpuänkt; i kraft häraf:äör. berättigadt att boppas-på em i oändlighet -fortskridande:; förädling? Kan man hoppas, fråga de slutligen och härmed röra de. vid tidens mest ömmande sår, kan Man hoppas på en slutlig försmältning af naätutveteriskap, filösofi och religion i det enda alltömfättände begreppet Humanitet, ellr skall menskligheten förtfarande vara dömd att dras gas med mör än: ett samvetey och skall fort farande: em lärs förkunnasi templet; ex-Annan, framställas från. filosofiens lärostol, en tredje bevisas, i forskarens laboratorium? ; Se der i alltför brådskande och ofullständig teckning de åsigter måaterialisterha framställa, de syften de söka att förverkliga. Man må förhålla sig hur skeptiskt söm helst till det fallkomtigt berättigade i de: förra eller upphinneligheten afde sednare; ingen, som Känt ner en gnista. af sympati för. sitt: slägte; skall dock undoå att hvsa det hfligaste intresse för