Dagens Nyheter – 9 december 1869, sida 2

Ett försvar för spiritism en. För kort tid sedan förekom i detta blad, ur ett engelskt, den uppgiften, att man upptäckt en verkstad för tillverkning af redskap till begagnande, då andar skola framkallas, och genom hvilken upptäckt den engelska tidningen ansåg spiritismen tillintetgjord. I anledning häraf har en aktad anhängare af spiritismens läror anmodat oss lemna plats för en kort framställning och ett försvar för desamma. Vi gå gerna denna önskan till mötes, enär de spiritistiska åsigterna äro mycket vackra och erkännansvärda, utom hvad angår det förmenta sambandet mellan de hädangångnes andar och nu lefvande menniskor, för tron hvarå Insändaren ej lyckats framställa något särdeles antagligt bevis och hvilken del af lärarne vil för öfrigt tycka vara alldeles onödig för densamma och endast egnad att sätta den i misskredit. Uppsatsen lyder som följer: Till redaktionen af tidningen Dagens Nyheter. Tillåt mig försäkra Er, hr redaktör, att Ni alldeles misstagit Er, då Ni i n:o 1480 af Er tidning yttrar att spiritismen, åtminstone hvad England beträffar, fått nådestöten. Tidningen säger i öfrigt något som skall tjena till bevis härför, och om virdet deraf anhåller Ing. att få säga några ord längre ned. Det omdöme, Ni afgifvit här ofvan, skulle helt visst uteblifvit, om Ni behagat göra Er bekant med hvad som ir skrifvetom spiritismen, om Ni skaffat Er kunskap om dess grundprinciper — med ett ord, derest Ni studerat den. Jag tager mig friheten att i öfversättning meddela efterföljande ur tidskriften Revue Spirite för december månad 1868: eTron på en enda Gud, till oändlighet rättvis, god och barmhertig; på själens föruttillvaro såsom den enda möjliga förklaringen af det närvarande; på själens odödlighet; på tillvarelsernas fertal såsom medel till försoning, godtgörelse och intollektuelt samt moraliskt framåtskridande; på möjligheten för äfven do mest ofullkomliga varelsor att nå fullkomligheten; på sällhetens utveckling i jomnbredd med den stigande föriädlingen; på vedergällningon af ondt och godt efter principen: en hvar skall njuta sina gerningars frukt; på en lika rättvisa för alla skapade varelser, alldeles oberoende af undantag, företräden, privilegier och godtycke; på försoningens beskaffenhet afpassad efter felens; på menniskans fria vilja, som alltid lemnar henne öppet att NN aa VOR NT et TA ve AE ne a JU vr.