Dagens Nyheter – 7 december 1869, sida 1

KY ELI URARRSF ERE, UR YURE 15 UVUUIUBYL —-VAAtXÄmve a sagdt, medlidsamt sätt om Shemmets stilla frid, hvilken enligt ett hans yttrande skall kunna alstras af sjelfviskhet och vara blott ett annat namn för den dolska likgiltigheten för nästans och för allmänt väl. På andra ställen i sin uppsats och just der han vill ådagalägga qvinnans förmåga svoch förstånd och sålunda hennes vigt med afseende på isynnerhet det yngsta slägtets uppfostran och vård, måste han dock till vår tröst anses på det amplaste erkänna både hemmets betydelso för det allmänna och qvinnans betydelse för hemmet. Det ofvan åberopade yttrandet rörande qvinnans större förmåga och förstånd, äfven i fråga om offentlig uppfostran och skolvård, förmedlas på ett annat ställe till och med ända derhän, att författaren medgifver, att qvinnan i jemförelse med mannen dock ej är så utrustad som han för det offentliga lifvet, och att hon derför i detta fall alltid kommer att öfverlemna det mesta arbetet åt honom4. Förutskickande dessa ord af cn författare, hvars uppriktiga välmening och stora förtjenster i fråga om uppfostran och skolväsende villigt erkännas, våga vi sedan taga i betraktande några artiklar i SAftonbladet4, i hvilka man tyckes göra hemmets stilla verld4 till föremål nära på för hån och ömkan blott. Af det för både förra tiders och vår tids hustrur, mödrar och qvinnor i allmänhet föga smickrande sätt, på hvilket dessa artiklar understundom tala dels om qvinnornas giftaslystnad och giftermålsspekulationer, dels om det tvång, det förnedrande slafveri, det uppoffrande af sitt jag, med hvilket äktenskapet likväl skall hota gqvinnan, kunde man taga sig anledning förmoda aftonbladsförfattarens mening vara, att qvinnan, för att blifva riktigt emanciperad, skall göra sig oberoende af både natur och äktenskap. Det vill sig dock icke bättre, än att man äfven här, till rekommendation för hemmets stilla verld4 och moderskärlekens fröjd, råkar motsäga sig sjelf, då man, såsom skäl för qvinnans försättande till äfven andra verksamhetsområden än hemmets, åberopar, att många qvinnor aldrig lyckas komma i besittning af något hem, såsom gifta nemligen, och att andra väl blifva gifta, men icke mödrar. Och månne de nya förhållanden, hvilka ultraismen i afseende på qvinnan tyckes vilja införa eller tillskapa, icke skulle kunna lika väl lämpa sig för on travestering, som de nuvarande? Händer det nu, att en eller annan qvinna gifter sig blott för att blifva försörjd, så skulle väl också under de förutsatta nya förhållandena kunna hända, att den qvinliga doktorn eller affärsidkaren i äktenskapsfrågor mera rtådfrågade sina fördelar och beräkningar i embetsoch affärsväg än sitt hjerta, hvilket måhända snart nog hade hunnit stelna i ärelystna och egoistiska sträfvanden för att sedermera, lika känslolöst som någonsin någon uteslutande för sin dotters försörjning omtänksam far, vilja hafva äktenskapet betraktadt såsom en kalkyl eller affär allonast. Låtom oss sedan i tankarne inträda i ett sådant, enligt de nya teorierna inredt hem, der man och hustru begge äro t. ex. läkare, affärseller vetenskapsidkare. Vi förbigå den omständigheten, att hustrun just såsom qvinna vore blottställd för åtskilliga nå rn ne Rö ne — — --Ll