Dagens Nyheter – 7 december 1869, sida 1

-— 212 — kommit. Vi entlediga den odrägligt artige betjenten och öppna på måfå första och största dörr, som presenterar sig för våra blickar, och ett ovilkorligt Ahl! undslipper våra läppar vid den syn, som framställer sig och nästan förbländar oss. Det är i en salong vi hafva inträdt, men en salong, sådan man blott sällan påträffar — ett rum, vid hvars anordnande smaken och lyxen gått hand i hand och således lyckats att åstadkomma någonting, hvars behagliga intryck ingen kan motstå. Tapetsering och gardiner i denna salong äro af något indiskt tyg i halmgul färg, med inväfda glänsande sidensarsrankor, hållna i en något mörkare färgton, hvilka slingra sig i nyckfulla festoner på den matta botten, och för att täfla med dessa väfverikonstens alster har handbroderiet framställt prof på sin skicklighet och smak i de arabesker, som garnera gardinerna och äro utförda i upphöjdt silkesarbete i samma färg. På de hvita undergardinerna har tamburnålen, förd af konstfärdiga fingrar, tecknat ett luftigt och smakfullt bladverk på en spindelsväfslik botten. Möblerna, i den tidens utsöktaste och beqvämaste former, voro öfverklädda med siden, som till färgen fullkomligt harmonierade: med fagonerna på väggar och gardiner — och på den mjuka matta, som betäckte golfvet, skulle man varit frestad säga