Dagens Nyheter – 1 december 1869, sida 1

Ytterligare om förste stadsläkaren d:r Carlsons pensionering. Det är en olyckligtvis alltför vanlig företeelse, att administrationer, som hafva några penningmedel att disponera eller genom uttaxering hopskaffa, tro sig ega en slags rätt att godtyckligt förfoga öfver de administrerades kassor, för att med löner och pensioner gynna vänner och bekanta till och med i vidsträcktare mått än staten sjelf i allmänhet består sina embetsoch tjenstemän. Dock, i en tid då så mycket ordas om upphörande af pensionsförmån äfven för personer i de kategorier, att de på grund af innehafd fullmakt, tjenstegrad och tjensteålder till sådan förmån -af det allmänna varit, enligt gällande författningar, berättigade, är det mer än besynnerligt, att fråga kunnat på allvar uppstå, att Stockholms kommun skulle åt en afgående stadsläkare; som icke är till någon pension alls berättigad, anslå ett belopp, som öfverstiger hvad staten består afskedstagande embetsmän af rådsvärdighet. — Har då kommunen bättre råd än staten eller är klagan öfver kommunalutskyldernas årliga stegring icke redan nog allmän och högljudd, utan att stadsfullmäktige skola genom dylika, litet emellanåt förekommande gunstbevis åt enskilde alltmera!gbetunga, den skattdragande allmänheten?,