mot regeringen rörande de satser, hvilka gifvit anledning till anmärkningar, först då vill framkomma med förslag, när hon har inhemtat auktoriteternas sakkunniga råd. Talet konstaterar att kejsårrikets finansiela ställning är tillfredsställande och att de indirekta inkomsterna äro i stigande, äfvensom att budgeten lemnar betydliga öfverskott. Dock är det nödvändigt att bredvid sparsamhet och liberala reformer de offentliga myndigheterna, i öfverensstämmelse med regeringen, genom en fast hållning gent emot alla angrepp visa beslutsamhet att vårda samhällets intressen och grundlagens principer. Trontalet betonar derefter, att förhållandet mellan Frankrike och alla utländska makter är vänskapsfullt. Nationerna och suveränerna önska fredens upprätthållande. Utaf konciliet i Rom bör man vänta ett vishetens och försoningens verk. Slutligen uttrycker kejsaren hoppet om lyckliga resultater af den nu öppnade kammarsessionen och uttalar sin öfvertygelse att landets omedelbara deltagande i ordnandet af dess angelägenheter kommer att förläna kejsarriket ny kraft. Måtte alla meningsskiljaktigheter försvinna gent emot det allmänna intresset, måtte kammaren genom fosterlandskärlek och vishet bevisa att Frankrike, utan att återfalla i beklagliga villospår, förmår att bära de fria institutionerna, hvilket utgör civiliserade staters heder. Det kan icke vara något tvifvel under-: kastadt att oppositionen icke låter sig nöja med hvad Napoleon nu lofvat, utan ganska snart skall visa att den ej ger sig, förrän det personliga regeringssystemet upphör och ministrarne blifva utnämnda i följd af deras ställning till kammaren, att regeringen upphör attinverka på riksdagsmannavalen 0. s. v. Man har således att motse högst intressanta debatter under den nu öppnade sessionen.