Dagens Nyheter – 29 oktober 1869, sida 1

Man styrktes i denna öfvertygelse, då Aftonbladet vidare redogjorde för alla de skäl, som det nya systemets vänner anfört till förmån för detsamma, och den dagen slutade med att kalla frågan för en reformfråga. I ett följande nummer (för den 16 okt.) är denna reformfråga, som i morgon kan vara ett allmänt eftersträfvadt önskningsmål ånyo föremål för bladets ledande artikel. Aftonbladet redogör för idens uppkomst, utveckling och tillämpning. Det nya valsättet har flerestädes blifvit antaget. Emellertid tillägger A.-B. att motståndare ha visserligen ej saknats. I den nyssnämnda debatten hördes från flera håll, att det föreslagna valsättet vore obegripligt, impopulärt foverkställbart. Under reformstriden i England för ett par år sedan använde Times, trogen sin princip att bekämpa allt som ännu har majoriteten emot sig, hela sitt förråd af högdraget hån. Det hjelpte dock ej den gången; såsom vi förut nämnt, har det nya valsystemet fått en partiel tillämpning genom sista underhusreformen. Den mera välbekanta,fän välkända metoden att i brist på verkliga skäl tillgripa mer eller mindre lyckade qvickheter, har äfven i Danmark användts mot denna idds anhängare, såsom t. ex. under en interpellationsförhandling vid ett nyligen hållet folketingsval. Men, efter allt utseende, tränger tanken mer och mer fram med en sådan styrka, att det för motståndarne snart skall bli nödvändigt att utbyta ordlekarnes defensiv mot argumenterna. Har icke Aftonbladet med allt hvad vi nu ur detsamma, anfört i viss mån bundit sig vid den nya idgen, så blir det allt nödvändigt för Aftonbladet att säga ut hvilka ord det anser för sig bindande, på det att de, som äro benägna attframdeles i en allmän fråga göra gemensam sak med det, må med någon grad af säkerhet veta när de kunna lita på Aftonbladet eller när de icke kunna göra detta. En sådan förklaring om hvilka formler som Aftonbladet sjelf anser bindande är desto mera nödig, då man fått se det i numret för den 21 förneka sin id och i numret för den 27 oktober, fullföljande förnekelsetaktiken, helt frankt förklara att Dagens Nyheter i Aftonbladets spalter läst rena motsatsen af hvad der står. Dess. värre: för Aftonbladet hafva flere. än Dagens Nyheter och Westmanlands Läns Tidning läst A.-B:s artiklar såsom förord för det nya valsystemet. Se här till exempel hvad en gammal och erfaren riksdagsman skref till oss tre dagar efter Aftonbladets första artikel: Utgången af valen inom landet till andra kammaren synes ur demokratisk synpunkt vara allt för mycket till minoritetens fromma. Det är ock med erfarenhet af denna sakens ställning som da frisinnade inom pressen och andra kammaren önskat rösträttens utvidgning och nedsättning af census för valbarhet. Af allt detta torde synas, att minoriteternas !representation är en id6 som hvarje ärligt demokratiskt sinnad man bör bekämpa, men ej förorda. Hvad är denna id annat än en förfalskning af den enkla och ärliga omröstningen ? Har nu A.-B. förordat denna id? Vivåga påstå att, ehuru A.-B:s artikel i saken t) nog mycket påminner om katten och den heta gröten, svaret måste blitva jakande, Men hura försigtigt har det icke sökt dölja sina innersta taukar under ordandet om att det ) Nemligen den första (13 okt.); den andra hade icke sett dagen, då detta bref skrefs till oss. D. N.