0 —4— I hvilken hon fann sysselsatt med att mäta upp ett stycke cråpe, som låg på bordet. — Ack! så vackert rödt! utbrast hon. -— Ja, svarade Lovisa, jag tycker också det är ganska vackert. — Skall det blifva en ny balklädning? frågade den nyfikna. — Jag tror det, svarade Lovisa. — Som om du ej visste det! Huru skall den sys? fortfor fröken Prior. Skall du ha dubbla kjortlar eller röda garneringar? — Det kan jag verkligen ej svara på, genmälte Lovisa. — Hvar tänker du nyttja den första gången? frågade fröken Prior. — Ingenstädes, svarade Lovisa. — Hvad är det för prat, Lovisa! fortfor fröken Prior. — Jag förmodar att fru Butler ämnar ånyo gifva en musikalisk soir. — Det har jag icke hört talas om. — Skall klädningen bäras på Grace Wilmots bröllap? — Jag vet icke. — Ack, jag förstår. Den är ämnad till fru Cennys kostymbal. — Misstag. —Då är det till kapten Wiltons gällskapsspektakel? — Nej. — Hvad skall den då vara till? fortfor den outtröttliga frågerskan.