Dagens Nyheter – 28 oktober 1869, sida 2

af att dåliga sängar i Sverige visst icke utgöra någon specialitet för Jönköping. Kommen till Stockholm tar han in på hotell Rydberg. Der var sängen god, dock ej så god som i Frankrike. I allt fall sof han nog godt der, ty följande dagen, då han går ensam ut i staden, är han mycket vaken och gör bland annat den spetsiga anmärkningen: Den som aldrig sett Stockholm skall måhända förvåna sig öfver att ett stall kan ligga vid en offentlig promenad och i medelpunkten af den lifligaste trafiken samt alldeles midtemot det kungliga sottet. . Och hvilket kolossalt stall! Förvåningen måste dock vika, när man erfar att det är uti detta stall som de kungliga hästarne bo. Det synes vara ett af kunglighetens privilegier i Sverige, att få hafva ett stall med alla dess bihang tätt under de äfven mest uppsatta näsor, ty redan i gamla tider skall här hafva stått en sådan byggnad och då den, för nu snart tvåhundra år sedan, nedbrann, skyndade man sig vatt uppföra ett :ytt stall och göra nya samlingar på stallgården. Det är detta som genast öf: verraskar en främling och för hvilket han : kan hvarken blunda eller tillstoppa näsan. i Från Norrbro vandrar han mot den I egentliga staden; alltjemnt observerande I något som äfven gamla stockholmare iakttagit, men hvarom icke alla kunna I så väl säga sin mening. Vid Stortorget ligger Stockholms börshus, der affärsmännen hvarje dag i allsköns ro, för att icke sägai allsköns tröghet, göra upp i sina affärer. Hvilken skilnad på börsen i Paris och börsen i Stockholm! Den förra I återliuder af tussntals skrik, den sednare är tyst som grafkep-llet, hvilket lutar sig mot I dess baksida. Men på Stockholms börs lärer numera situationen vara ganska solid och affärerna grunda sig på en tillräcklig fast basis, hvilket deremot icke var förhållandet, säger man, för ett eller annat decennium sedan, då spekulationer i spritvaror demoraliserade affärslifvet. Det skall hafva varit åtminstone i smått hvad spekulationen i mer och micdra honetta papper varit för börsen i Paris. Jag ämnar för öfrigt längre fram i dessa skildringar återkomma till det kommersiela lifvet i Sverige. Börshuset har en festvåning, som begagnas vid bourgeoisiens högtidligheter, och vanligtvis inviges hvarje år med en stor bål i denna våning. Den kungliga familjen plägar då infinna sig för att dansa med köpmansklassens mest framstående firmor, det vill säga med dessas dansanta herrar och damer. Att på årets första dag få dansa med prios August, konungens yngste broder, är en ära, hvilken på det lifligaste efiersträfvas af mångea rik köpmansfra, och som dagen derefter genom tid.ingarna eprides öfver hela landet. Nära Storkyrkan och det kungliga slottet ) står den bekante Axel Oxerstjernas hus, och vid en öppen plats ej långt derifrån ligger det palats, som fordom tillhörde den urgåmla Bondeslägten, Sveriges kanske mest aristokratiska namn, af hvilken familj der nu lefvande baron Knut Bonde är mest bekant i utlandet. Han är en fin aristokrat, hvilken ofta visat prononcerade demokratiska tendenser, för ötrigt eu diplomat, som äfven varit chef för kungliga operan, men aldrig användts såsom ambassadör. Knut Bonde är en af salongen3 persorager, liksom han är ex af de mest sedda och kända figurer på gata, och uti en skildring af Sveriges hufvudstad kan man omöjligt underlåta att omnämna denna egendomliga fysionomi. Vår fransman saknar ice smak i fråga om bordets. nöjen. Det är med en viss sakkännedom — för öfrigt icke så litet allmän — som han jemnför den äkta franska kokkonsten med den fransk-svenska. Vi äro färdiga slå vad om att han sjelf kan laga en ypperlig raga, göra en smaklig sås och i att koka soppa på en spik är han mästare; man skulle tro att det sistnämnda vore hans vite genus. — Han är icke nöjd med hr Cadiers kök; det är en hädelse. Han finner sjelf nödigt att modifiera den. Han säger: tskilliga rätter voro dock ganska goda och ibland dem önskar jag fästa mina landsmäns upp: märksamhet på en fiskrätt, hvars tillredsing uppkallats efter en utländsk diplomat i Stockholm, en portugisisk markis, Goes -SottoMayor hvilken lärer vara lika utmärkt irom kabi nettshemligheter, som i fin smak och sinn fir dan hägra Ibalkansten Man sade under