Dagens Nyheter – 18 oktober 1869, sida 1

SARV AMA VARAR RASER DVA VER SSA FER IR Sv XXX —XX—XX—XX—-——— XXX äk—X—XXO—EE OS SX—SOSXXXOXXS OO eger ett universitet, så länge skall äfven den nationela utvecklingen vara i saknad af ett vigtigt stöd, så länge försaka vi att draga rätt nytta af ena väsentlig del utaf landets andliga kapital. Ty det förnämsta skälet för ett universitet3 anläggande i hufvudstaden finna vi i det förhållande, hvari denna stad står och måste stå till det öfriga landet. Redan som den vida talrikast befolkade kommunen, än mera som statslifvets hufvudsäte, styrelsens medelpunkt och dan politiska pressens hufvudort, måste hufvud:taden utöfva etticke obetydligt inflytande på landet i allmänhet, och detta inflytande vinner ytterligare styrka genom det rörliga umgängeslif, son der i sina vida kretsar ailtjemnt upptager representanter af olika klasser från olika delar af landet: Den anda, som i hufvudstaden är rådande, skall derför ständigt från många källor och på skilda banor trävga fram till det öfriga landet och på detta utöfva en stark inrterkar. Mez om så är, då måste det ligga hvarje sann fosterlandsvän varmt om hjeriat, att denna anda må ega den moraliska och intelligsnta halt, att hon på hela nationen kan verka lifgifvande till andlig lyftning: Allmänt torde det medgifvas, att för detta ändamål intet medel vore kraftigare, än ett universitet i hufvudstaden, hvilket der kunde bilda en stark motvigt mot flården och de egoistiska intressena, blifva ett stöd och on sammanhbållvingspuakt för alla andliga sträfvanden samt för dem väcka ett upplyst deltagande i allt större och större kretsar. Akademier och lärda säillskap, som ha mera speciela uppgifter och ej meddela undervisning, och fackskolor, med sina tillämpningsstudier, kunna ej, i följd af sin egen natur, så som ett universitet påverka samfundsandan och utgöra en odlingsarbetets medelpunkt, som drager till sig en större allmänhets intellektuela iatressen. Deremot är detta en af de uppgifter, som tillhöra universitetet, i dess egenskap af en undervisningsanstalt för högre, vetenskaplig allmän bildning, med en talrikare Krets af lärjungar: förnäwligast genom dessa träder en universitetsstads befolkning i ett närmare föri hållande till vetenskapen och d-ss målsmän, och så öppnas alia samhällets sferer för deras inflytelse. Alltför länge har Sverige tillhört det lilla fåtal af Eurovas länder, hvilkas hufvudstäder saknat denna förädlande kraft, Må man. derför. ej läpere förspoma. förelägger fosterländsvännen. sär frågan om ett universitet i bufvyudstaden, såsom här ofvan visats, i sjeliva verket en hufvudfråga för hela vårt folks kulturlif, så eger hon ock derigenom den största betydels för vår tillvaro såsom en fri och sjelfständig natioa. För ett litet folk gäller det i vår tid, mer än någonsin, att taga vara på och rätt använda alla sina andliga kraf.er och tillgångar, att tilltvinga sig aktning och erkänvande, såsom de stora nationernas jemlike i det menskliga kulturarbetet, och attsår lunda i en förstärkt, berättigad nationalkänsla vinna ett kraftigt värn mot framtida faror. Men, så länge den starka inflyte:se på hela landet, som oundvikligt utgår från en hufvudstad, saknar den ädlare prägel, som ett universitet skulie påtrycka densamma, och så länge den mängd af dyrbara intättningar för vetenskap och konst, som redan finnas i vår hufvudstad, och som väl i allmänhet ej å något annat ställe i vårt land kunna nå samma omfattning, lemnas isolerade, verkande i hvar sin speciela riktning, och till en del utan att det rika förhandenvarande materialet af samlingar m. m. kan så tillgodogöras, som det borde och förtjenade; — så länge måste vi erkänna, att vi misshushålla med våra tillgångar. ij . tGenom upprättandet af ett tredja universitet i vårt land skall derjemte en för veten