Dagens Nyheter – 14 oktober 1869, sida 1

000 AA-— ttt—K 2272 OORO— ORIENTERARE BEER AEA EE AE — ROS mer i King, som ock är despotismens) och byråkratiens förlofvade land. Derefter komma Ryssland, Preussen och Frankrike, hvarest uriformsväser det likaledes eger en ofantlig utbredning, och de flesta europeiska folk följa nämnde stora lärders exempel i den mån de ega ringa upplysricg och frihet. I Evgland och Amerika deremot har det aldrig slagit rot, allraminst i sistnämnda stat, med hvars åsister, seder och författningar det också föga öfverensstämmer. Det var ock er tid, då detsamma tyckte; vara en smula på återgång i Europa, en tid med ett slags tillstymmelse till militärandans och byråkrati ns försvagande och den medborgeriga andang höjande, vi mena under perioden efter de stora Napoleonska krigen, eller från Napoleon 1:3 fall till Napoleon 3:s uppstigande på tronen. Men efter 1851, då Napoleon 3:e giorde sin statskupp i Frankrika, och än mer sedan Bismarck 1866 gjorda sin kupp i Tyskland, växte uniformsväsendet i jemnbredd med soldatväldet, oca för rärvarande hotar det att antaga er: utsträckning, som gränssr till det löjliga, enär till och med barn uniformera:, skolornas ungdom m. fl. utstyras med uniformer eller distivktioustecken och sålunda bildas till och förbereda: för ett lif, hvari uniformen torde anses skola spela hufvadrollen. Det är uniforinsväsendet i skoiorna, som vi i dag vilja beröra. Man anför som hufvudgrund för skoluniformeringen eller begagnandet i skolorna at vissa tecken, kokarder o. sg. v., för att skilja en skola eller en klass från en annan eller från aunan ungdom, att sådant väcker och underhåller ambitionen; att gossen derigenom skall känna sig mera manad att uppförs sig väl, ej göra skam åt den skola eller den klass, han tillhör och hvilken genom distinktionstecknet ntmärkes, ja, att det derigenom blir för honom svårare att uppföra sig illa, alldenstund han genom detta tecken lättare igenkännes m. m. Dessa motiver, ytterst aktningsvärda, äro naturligtvis de som leda de lärare och uppfostrare, hvilka tillåta eller sjelfva införa i en skola nämnde tecken; men vi hemställa till närmare öfvervägande boravida icke dessa fördelar mer än motvägas deraf, att gossens sinne för präl och granlåt, fåfängan, derigerom lätteligen väckas och underhålle-; huruvida icke denna kåroch kassarda, som man va— -----—.——-—— X — ——— 055 numera temligen allmänt udömer och fördömer i dot stora lifrat, urnadläggas och nto. vecklas i det Illa lifvet, i skolan, till skada för hela lifvet; huruvida icke menni-kopaturens svaghet för det syna jaget, högmodet, genom dessa första steg på uniformsväsendets bana får värincg och snart utvecklas, då gossen betraktar den uniformstäflan, den fåfängans marknad, hvarpå så många fullvuxna, liksom stora barny pristäfla. Med de ömkliga exempel at lystnaden efter granna uniformer eller ordensband i knapphålet, stjernor på bröstet och nycklar i ändan m. m. m. m., för ögonen, är ju den unge redan blottställd för att insupa betydande qvantiteter fåförga; blir han nu sjelf redan i skolan hänvänd åt samma håll, frukta vi, att ban skall derifrån mottaga intryck, som sedermera ej lätt kunsa utplåvas, men som kunna motverka hågen för för det reela och göra skenet till hufvudsak. V: bedja lärare och uppfostrare, hvilka lika varmt som vi nitälska för ungdomens väl, ej upptaga dessa våra anmärkningar illa; de bärflyta naturligtvis erdast af kärlek till ungdomen och dess moraliska integritet. . Men vi kunna icke en gång medgifva, att ) Öresunds-Posten begår här ett mycket vanligt misstag. Kina är icke ett despotiskt styrdt land. Regenten har icke ens något initiativ der. Alla lagförslag utgå från folket och underkastas granskning af två höga embetsmannaråd. Regenten har endast att underskrifva och eger intet veto. D. N:s anm.