Dagens Nyheter – 11 oktober 1869, sida 1

Årets landsting i Kristianstads län sysselsatte gig, bland mycket annat, med frågan om huruvida blifvande landsting skulle genom att öfvervara en landstings-gudstjenst beredas och stärkas till sina vigtiga arbeten. Med det af riksdagarna, hofoch häradsrätterna gifra exemlet för ögonen hade landstingsmannen Åke engtsson I Hillarp motionerat att landstingets sammanträden skulle invigas och helgas genom gudstjenst. Af den motivering, som motionären anförde för sitt förslag, frestas man antaga att han afsåg mindre den religiösa handlingen, än att en sådan gudstjenst vore för landstinget en ambitionssak. Tinget behöfde icke i fråga om gudsdyrkan vara efter riksdagen samt hufoch häradsrätterna, hvilka redan hafva gadstjenster, yttrade han, med tillägg, att förslagets godkännande af landstinget skalle bland hans kommittenter komma att helsas med bifall. Förslaget väckte dock blandade känslor inom tinget. Det försvarades obetingadt endast af riksdagsmannen för Kristianstad assessor Bergström, som anmärkte att den föreslagna gudstjensten visserligen icke skulle lemna någon materiel vinst, men dock verka välgörande, till stöd för hvilket antagande han anförde bibelas utsago: Om Herren icke bygger huset, så arbeta de f4fängt, som derpå bygga, samt landstingsmännen Ola Nilsson och Nils Jonsson, hvilken sednare lät anteckna sig som reservant för den händelse att tirget skulle afslå motionen. Vilkorligt understöd fick motionären af borgmästaren Clairfelt, samt brr Rosenberg och Gustaf Eriksson. Den förstnämnde ville visserligen icke påstå att landstingsmännen skulle genom gudstjensten blifva hvarken bättre eller sämre eller att Kristianstads läns landsting, framför andra, hade behof af att genom gudstjonst bli eriuradt om vigten af sina pligter