Dagens Nyheter – 9 oktober 1869, sida 2

passa för hvarandra, och Gud välsigne dig, du min lefnads goda engel. Gubben Gunnar, som äfven var bland gästerna, dröjde till sist att skaka hand med fästefolket. — Du är en bra doktorinna, Nanny, sade han, och jag önskar, att du må blifva så lycklig, du förtjenar, ty en ståtlig qvinna är du. Lycka till, min käre Andreas; mor din fick ändå till sist glädje af sin son, och derför kan au taga mot det här paketet till förlofningspresent. Jag lär väl till sist ändå bli tvungen göra dig till min universalarf-. vinge. Gud välsigne er båda; en riktigt glad stund hafven I beredt mig. Dagen derpå, medan Mariannes kammarjungfru höll på att lägga i ordning sin matmoders kläder, anlände Andreas och Gunnar till Lybo. Middagssolen stod högt på bimlen, men Marianne var ännu icke uppstigen. Gunnars visit gällde emellertid henne. Gubben satte sig under lindarne på gården för att afvakta det ögonblick, då Marianne kunde taga emot honom. Andreas uppsökte sin fästmö. En god timma förflöt innan kammarjungfrun förkunnade att Gunnar fick stiga in. Marianne mottog honom i sitt kabinett och helsade sin aflidne mans vän med ett vackert leende, sägande: