Dagens Nyheter – 9 oktober 1869, sida 2

Jag har vävtat på underrättelser från Paris, innan jag velat tiliskrifva er. De äro allvarsamma och af den art, att jag inom kort måste begifva mig till min post i Paris. Jag nödgas derför afstå från den bankett, hvartill micra vänner på ett så bjertligt och broderligt sätt inbjudit mig. Denna demokratiska fest må uppskjutas till längre fram, och jag skall med förnöjelse bevista densamma, sedan jag uppfyllt min pligt. d Omvalen till lagstiftande församlingen för staden Paris skola vara verkställda före slui tet af innevarande mårad. Såsom kandidater till de 4 lediga platserna nämnas tillsammans 26 särskilda personer, med få undantag idel republikaner af renaste vatten. Så snart valdagen blifvit utsatt, kommer denna sak otvifvelaktigt att tränga alla andra i bakgrunden. Från Madrid skrifves: Regeringen har inför riksförsamlingen framlagt ett lagförslag, enligt hvilket ståndrätten skall införas å alla de orter, der oroligheter utbrutit. Vederbörande utskott har förordat förslagets antagande. Det republikanska partiets upprorsförsök tilltaga. I Catalonien ha republikanerna sitt hnfvudqvarter i Maureia och uti Andalusien i Medira Sidonia. Patrie lemnar nu närmare upplystingar om de vilkor, hvarpå hertigen3 af Genna familj samtycker att låta honom mottaga spanska kjo:ar. Först af allt fordras, att icke evdast två tredjedelar af de i cortes-församlingen afgifna rösterna, utan äfven en allmän folkomröstning skall kalla honom till tronen. Vidare jörutsätter prinsens familj, att det offentliga lugnet skall vara fullkomligt återstäldt till den 6 februari 1870, då prinsen fyller sitt sextorde år. Om dessa uppgifter i Patrie äro riktiga, bör det repubiikanska partiet i Spanien derat känna sig uppfordradt att göra allt, som står i dess förmåga, för att hindra ofvannämnda vilkors uppfyllande. x sm x Roesultaterna af lifegenskapens upphäfvande i Ryssland ha, hittills åtminstone, ingalunda motsvarat de förhoppningar man dervid fästat. Orsaken härtil är ingen annan än den att kommunen fortfaraide utöfvar ett onaturligt förmynderskap öfver individerna. Man kan nästan säga att all jord fortfarande tillhör kommunen, och att således 2ågon möjlighet för den enskilde att genom omtänksamnt och flit förbättra sin ställsing knappast un es, I en intressavt korre-pondensartikel från Petersburg till en engelsk tidnirg vidröres, bland avnat, äfven det:a ämne, Författaren lemnar en förklaring öfver huru det kommer sig att bonde-emancipationen, som i ekoromiskt afseende visat sig så välgörande uti Preussen och Danmark, deremot i Ryssland haft till följd att jordegendomarne fallit i vanpris och den industriela förtagsamheten mi:skats, undet att penningvärdet oupphörligt sjun-: it. Det är ett stort misstag, säger artikelförfattaren, att antaga det litegenskapen verkligen blifvit afskaffad; slafven har endast bytt om herre. I stället för att bero af jordegaren, beror han nu af kommunen, och i stället för att betala skatt till adeln, betaler han nu sådan till staten. Han är ännu fästad vid jordtorfvan och kan icke byta om yrke eller vistelseort utan kommunens samtycke. Den kommurala organisationen är att anse för en af de förnämsta orsakerna till det onda hvaraf Ryssland lider. Et enda eller ett par exempel torde vara nog till att gifva ett begrepp om systemet. Antag att vid tiden för lifegenskapens upphäfzande en bonde hade fem personer i sitt hushåll. Han fick då fem jordlotter, för hvilka han hade att erlägga en viss årlig afgift urder ett bestämdt antal år. Sedan han i tio år betalt denna afgift, mister han två af sina barn. Kommuren beröfvar honom då två af hans j ordlotter och ger dem till någon a inan, hvilkens familj har ökats. Sålunda finner sig bonden, som gjort så många afbetalningar å köpeskillingen för dessa två lotter, till sist icke alls ha någon eganderätt till desamma. En anran anmärkningsvärd sida af det kommunala systemet är den s. k. ömresidiga garantien. Om någon af kommunens medlemmar är oordentlig, iättjefull eller supig, så att han icke kan fullgöra sina årliga betalningar, har kommunalstyrelsen makt att ålägga de flitiga bland kommunens innevånare, som lefva i bättre vilkor än ardrg, att betala för honom. Följden är att bonden antingen OA OR RE ———A — — — — -——-A sa0275ssmi