Dagens Nyheter – 9 oktober 1869, sida 2

utbyter sina pengar mot bränvin eller gömmer j dem, emedan han vet att, m han använde dem till att inköpa kreatur eller förbättra sin jord, skulle han i intet ögonblick vara säker för att bli beröfvad frukten af sina mödor. Den böjelse för lättja, som emancipationen sålunda framkallat, är helt paturlig; ty då den individuela eganderätten icke finnes, saknas också på samma gång den kraftigaste sporren till arbete. Man får derför ej förundra sig öfver att jordens skötsel på de flesta ställen i Ryssland allt mer och mer försummas, att skördarne oupphörligen försämras och att hungersnöd blir för hvarje år allt vanligare. Den ryske bonden är mycket fattigare nu än han var, sårom lifegen. Anvvu en orsak härtill finres, förutom de ofvan rämnda, och denna består deri att barnen rumera nästan utan undantag etablera egna hushåll, när de gifta sig, i stället för att såsom förr förblifva boende tillsammans med sina föräldrar. Uppförandet af nya hus m. m., som härigenom föranledts, beräknas ha kostat minst 350 millioner rubel (900 mill. rdr) — en helt och kållet inproduktiv utgift. Dessutom bör anmärkas den böjelse för tjufnad och lätthet att ostraffadt stjäla, som förorsakats af det bland embetsmännen rådande korruptionssystemet samt det nya stad: gandet rörande lagskipningen, enligt hvilket bönderna sjelfva ega utse sina domare och afskeda dem efter godtfinvande; äfven häri ligger en icke oväsentlig anledning till att en så stor del af den ryska jordbrukande befolknirgen blifvit förd hardt nära branten af sin undergång Pr