Företager sig nu t. ex. en tjensteman vid telegrafverket att i hemlighet taga afskrifter af sådana telegrammer och sända dem till en annän tidningsredaktion eller affärsman, så öfverträder han icke blott den tystlåtenhet, hvilken han edligen förpligtat sig att hålla; han tillegnar sig en annans egendom och begår i verkligheten en stöld, äfven om brottet ej ingår såsom sådant i strafflagen. Och emottagaren af de stulna afskrifterna inträder i samma kategori som köparen af tjufgods. Dagens Nyheter berättar en händelse, som nyligen kommit i dagen på detta område, hvilken förtjenar att af pressen allvarligt beaktas. Den har passerat vid Stockholms telegrafstation och är, efter hvad man erfar af den skrifvelse i ämnet, som afgifvits till telegrafstyrelsen af direktören Preumayr, i korthet följande: SMan-hade observerat att tidningen Fädernes-j landet under rubrik telegfam till Fäderneslandet innehållit underrättelser, som enligt statio-; nens journal icke varit adresserade till nämnde! tidning, men i hufvudsaken instämmande med telegrammerna till andra hufvudstadens tidningar ellep till telegrambyrån. I SÅ tskilliga omständigheter gjorde det misstänkt, att en telegrafassistent Å. ÅA. Lindström var gerningsmannen i denna snygga affär; och mannen blef slutligen ertappad på bar gerning, i dethan! befanns hafva till en budbärare öfverlemnat ett bref under adress: magister A. Danielsson, f. d. astorsadjunkt, numera medarbetare i Fäderneaandet, vid hvars öppnande, i vittnens närvaro, man fann tvenne å telegrafverkets ankomstblanketter med Lindströms handstil skritna meddelanden, som hufvudsakligen öfverensstämde med telegrammer till Aftonbladet och Dagligt handa. Lindström försattes genast ur tjenffFö. ring och förelades att förklara förhållandet. Denna förklaring innehåller ett bestämdt förnekande af anklagelsen, och Lindström går dervid så långt, det han påstår att det öppnade kuvertet innehållit 10 rdr, hvilka han skickat Danielsson till betalning af en skuld, hvaremot han icke. inlagt de ifrågavarande afskrifterna. L. vill härmed låta påskina, att de 10 rdrna blifvit borttagna ur det olofligt öppnade brefret, hvarjemte hr Danielsson låter förstå, att han ämnar föra talan möt den, som olofligt brutit det till honom adresserade bref. Allt detta är fullkomligt värdigt tidningen Fäderneslandet och utgör blott ett nyttbidrag till dess karaktersteckning. Det bista hr Lindström kan göra, är väl att så fort som möjligt sluta sig helt och hållet till kretsen af medarbetarne i detta blad. Fäderneslandet, som förut icke redogjort för målet, tog i lördags till orda derom på sätt som var att vänta. Det sade: Hr Lindström må vara skyldig eller oskyldig till hvad man lagt honom till last; det hör icke hit, utan vi vilja med dessa rader endast fista uppmärksamhet på de djerfva och illvilliga insinuationer, som ett par tidnihgar (och bland dem isyänerhet Göteborgs Handelsoch Sjöfarstidning för: den 28 september) framställt derom, att tidningen Fäderneslatdet skulle på något sitt ha varit: intresserad uti denna telegrafskandal och deraf dragit någon pekuniär fördel. . Dessa insinuationer grunda sig deruppå, att Fäderness landet en och annan gång meddelat telegrammer från olika orter, af samma innehåll, men ieke lika lydande med dem, hvilka samtidigt förekommit i Aftonbladet och Dagl. Allehanda, rörande åtskilliga riksdägsmannaval m. mi; samt atthr Lindström afskickat telegrambref; udresserade till:Fäderneslandets byrå. För att med ens itillbakavisa:Handelstidningens ohemula anfall, behöfva vi endast underrätta den värda tidningen derom, att de samtidiga telegrammen i vår tidning helt enkelt förklaras deraf, att vår förläggare med den förenämnde tjenstemannen i telegrafverket öppet öfverenskommit om att, mot visst arvode för besväret samt mot ersättning för telegrammerna efter taxa, vid vigtigare händelsers inträffande, t. ex. allmänna val, större eldsvådor, märkligare kriminalprocesser .m. m.y kommunicera med någon af honom kind person på platsen och deraf i vanlig ordning gifva redaktionen del, och det faller af sig sjelft att vår förläggare kunde anse sig så mycket mer förvissad om de väntade uppgifternas riktighet, då han afslöt öfverenskommelse hitrom med en af telegrafverkets egna tjenstemän: Handelstidningensinsinuation förutsätter, att vår förläggare, hvars, utgifter. i och för tidningens redigerande uppgå till inemot 30 å 40,000 rdr årligen, skulle för inbesparande af några lumpåäå riksdaler hafva ingått en otillåten öfYerenskommelse med den ifrågavarande personen. En sådan föreställning må den mot Fäderneslandet så hätska redaktionen afHandelstidningen gerna hysa; men ått hon skalllyckas plugga densämma i någon: tänkande och opartisk pers son, det betvifla vi högeligen. I motsats till Fäderneslandet äro vi öfvertygade alt mången verkiigen föreställer sig att dess förläggare, hr Hagström, åtminstone icke kannat vara alldeles blind för möjligheten att en fattig telegraftjensteman skulle kunna af den med hr Hagström träffade öfverenskoms melsen blifva förledd. att missbruka sin ställniog-och.sålunda. råka i olycka. . Får öfriot ntan att vilia draca i tvifvala