Dagens Nyheter – 4 september 1869, sida 2

halfåret 1868, men hrr R. 8. endast vilja föfbinda sig att under år 1868 utlösa tre femtedelar af dessa obligationer samt de öfriga två femtedelar först under år 1869, och riksgäldskontoret således först år 1869 kommer i åtojutande af de medel, som motsvara två femtedelar af hela oblizationssumman, d. v. s. pd. st. 400,000, så afsätter riksgäldskontoret, likmätigt kontraktets 9 9, mom. 2, ingen annuitet för 1868 å dessa pd. st. 400,000; hr RB. SS. kunna således å dem cj heller uppbära någon ränta. Kan väl någon med oförvilladt omdöme annorlunda tolka 92 Vi skull: gerna svara: nej, tingen; men vi tänka i detsamma på hr —f -; och som vi tyvärr måste tro, att han om sin uppfattring ej är ensam, få vi trösta 033 med att veia, att vi för vår vunnit, anhängare. Vi hoppas, att de skola hjelpa 0:s ätt i denna sak häfda landets rätt. Vi hafva i denna och föregående uppsatser talat om våra tvifvelsmål; vi försäkra hr —f— att de endast beträffa huruvida misitagetvarit medvetet eller ofrivilligt. När vi, med den rätt som tillkommer 033, yrka, att landet måtte återfå ett i dessa tider mer än välbehöfligt belopp, som andra orättmätigt tillegnat sig, så sker det ej, såsom om vi framkomme med cirkelqvadraturen, eller som om vi påpekade ett förhållande, hvars tillvaro ännu återstår att ådagalägga. Det faktum, som här föreligger, är påtagligt lika handgripligt, klart, lika obestridligt, som att två gånger två är fyra. De finnas väl, som äfven bestrida detta och hvilkas logik är så skarp, at; de mot hyarje sanning våga utropa: Ego vero contra; me. vi hafva ännu aldrig hört dem lyckas; på sin höjd hafva de kommit oss att iuse, att de ofta sakna kraft att tro hvad de se, os3h ännu oftare mod att tillstå hvad de tro. — IN — e ER Ta TN ARN NERV såå FNS OSA ME FETA TN PA Lo Da MO a AR sne Igen