Dagens Nyheter – 26 augusti 1869, sida 1

att icke förlora hela sin prestige, skyndade hon att förklara arbetsinställelsen slutåd,; ehuru hennes makt dermed var bruten och de högt uppdrjfna anspråk hon. framställt ingalunda vunnit gehör. Herr Cernusehi förklarade sig ha med liffigaste uppmärksamhet lyssnat till hr Dametha intressanta berättelse. Schweiz, sade han, är den minst ärelystna och den mest fria af Euroas stater; Derför är allt som kommer från chweiz heligt. : Hr Cernuschi hyser inga betänkligheter vid att förklara schweiziska förbundets institutioner mycket att föredraga framför: hans eget hemlands d. v. 8. Italiens. Likasom hr Dameth med rätta anmärkt att, oaktadt de farhågor en sammanstötning af ovanliga omständigheter kunde ingifta, friheter vunnit seger :i Geneve, skölle hr Cernuschii sin ordning vilja: påpeka att gencveska arbetsinställelsen lyckats, och att den haft tillresultat höjning af arbetslönerna och minskning af arbetet. :Samma faktum har nyligen egt rum i Marseille. Boktryckeriarbetarne gjorde strike. Under några dagår kunde tidningarne icke komma ut. Detta satte boktryckarne i nödvändighet att underhåndla med-sinacarbetare. Följden blefen kompromiss; ömsesidiga medgifter måste äfven der göras, men ändamålet vanns i viss mån: arbetslönen ökades Hånga nationalekonomer ha en måhända öfverdrifven antipati mot s k. strikes, Hr Cernuschi vill icke påstå, attarbetsinställelsen i och för sig är ett godt, ej heller att man i allmänhet bör dertill uppmana arbetarne. Visst icke: arbetsinställelsen är en tvekamp, en duell, den är yttersta utvägen, som börsbegagnas endastihögsta nödfall. Hvem af oss förordar dueller? Men hvem af oss vågar påstå, att sådana icke ibland äro nödvändiga? Kriget har sitt upphof i stora olyckor; dock finnas krig som äro vil befogade. För att kunna förvärfva kapital, — och det är just derpå alla menniskors sträfvanden i ekonomiskt hänseende gå ut — har arbetaren endast ett medel: sin lön. Således måste arbetaren förgvara denna lön och tillse att den ökag i stället för att afknappas. Dock är den ensamme arbetaren härtill alltför svag. Han försöker, om-ej genom fleres samverkan ett för hvar och en enskild bättre resultat kan vinnas; men alltför ofta misslyckas sådana försök. För honom återstår då intet annat än kriget, d. v. s. arbetsinställelsen. : Arbetaren är icke mera än andra medborgare pligtig att: med platoniskt lugn afbida det allmänna välståndets dagar och förverkligandet af den menskliga broderlighetens stora tanke. Helt säkert önskar han, likaväl som hvar och en annan, att harmonien aldrig må blifva störd; men låtom oss icke glömma att harmonien endast är ett barn af kontrasterna, Inom det ekonomiska gebitet iäro mitt och ditt inbegripna i ett krig på Kf och död. Hvarje tuna törtagenyaejvg tlleornar is. förminskar det område, du kan törvärlva. Vi göra mte byte, vi afsluta ingensäffär, utan förhoppningatt vinna på vår nästa. Hvarje ansträngning, sor vi göra för avt gå framåt på vår bana, försvårar andras framåtgående. Med ett ord, kriget-mellan aålla olika intressen är evigt, och det är just detta krig som underhåller, väl eller illa, alla de stridande: d: v. 8. menniskoslägtet. Men det är icke nog med att strida föratt vinns målet. Det gifves obeaktade, resultatlösa arbetsinställelser, liksom icke sällan militära företag eller handelsspekulationer -misslyckas. Arbetarne utgå ibland såsom segrare, ibland såsom besegrade ur striden mot patronerna; men: of: tast slutas en strike med : vänlig öfverenskommelse, likasom krigen slutas medfördrag. Så har det tillgått i: Marseille och i Geneve; HerrCernuschi kan icke annat än lyckönska hr Camperis till att ha åstadkommit en förlikning mellan arbetsgifvarne och arbetarne.. Emellertid är han öfvertygad om att arbetsinställelsen är i och för sig fullt berättigad, och att den bör respekteras, ehuru den förer med sig mycket ondt: Utöfningen af denna rättighet underhåller känslan sföberoende och värdighet hos arbetaren, hvilken: derunder känner sig fri och -ansvarig för sina gerningar. Detta är en högst .vigtig synpunkt. . Rättigheten att strida är mera värd än hoppet om segern. För öfrigt. betraktar herr Cernuschi arbetsinställelserna såsom tillfälligheter och deolyckor, som derat Kunna förorsakas, såsom öfvergående och lätt bjelpta. Rättigheten att upphöra arbeta RN a ss a