Dagens Nyheter – 20 augusti 1869, sida 2

och skonade icke en gång barnsängsqvinnor, utan drefvo dem ut med hot och slag. Bland de sålunda benandlade finnes t. ex. en man, som under hungersnöden 1866 utgaf 7,000 fravk för att rädda flera familjer från döden, som låtit bygga en dyrbar bro på egen bekortnad, då den gamla blef bortförd af strömmen, och som dessutom utfört många andra välgörande och allmännyttiga handlingar. Oaktadt allt detta, var han den förste som blef bortjagad. A x kk I det österrikiska Polen firades en stor polsk minnesfest den 11 d:s, 300:de årsdagen för det polska enhetsverket på riksdagen i LubJin. Man hade ursprungligen tänkt inbjuda män från alla trakter af Polen såväl som polackar i utlandet att denna dsg samlas iLemberg, för att fira en stor folkfest; men den österrikiska polisen hade af undseende för Ryssland förbjudit detta och man måste derför låta sig åtnöjas med enskilda fester, hvilkas karakter fåsom demonstratiover likväl var tilräckligt tydlig, men för hvilka ej hinder lades i väger. I Lemberg voro alla butiker och verkstäder stängda, testklädda skaror samlades i Dominikanerkyrkan, och efter det en messa med all kyrklig ståt blifvit hållen, höll3 en predikan, i hvilken predikanten antydde festens vigt och förklarade en nära anslutning till Österrike såsom numera särdeles önsklig för Polens förhoppningar. Efter predikans slut begaf sig folkmängden till slottsberget, der komittns ordförande, d:r Smolka, höll ett tal, i hvilket han bad de församlade att afhålla sig från allt, som kunde ge festen karakteren af ett folkmöte, och derpå börjades uppkastandet af en minneshög med orden: I Guds namn, i fosterlandskärlekens namn och i frihetens, jemlikhetens och broderligbetens namn skrida vi nu, medborgare, till att uppkasta denna minneshög, som skall vara en symbol af dessa grundsatser och är bestämd att bevara hågkomsten af dezx minnesdag, som vii deg fira. Öfver en med Polens, Lithauens och Ruthenieas namn prydd sten uppkastades derpå högen. Om aftonen var staden illuminerad och en galaföres:ällning gafs på teatern. Afven i Krakau öppnades dagen med en högtidlig messa, derefter samlades man i vetenskapsakademien, för att betrakta en ny tafla, föreställande Unioren, och til sist afsändes till festkomitn i Lublin följande telegram: Lefve Lubliner-Unionen! Det är attrycket för de känslor, som genomelda vårt bröst. Det från den politiska skådeplatsen försvunna Polen öppoar i dag sin svepduk för oss och låter oss skåda det för tre århundraden sedan skapade frihetens och broderlighetens verk. Måtte det städse vara för oss en ledande stjerna under striden och arbetet för vårt fäderneslandas väl. EJ bj x Från Paris skrifves: Napoleonsdagen (i söndags) förflöt utan något störande uppträde. En oerhörd menri-komassa deltog i festligheterna. Iragen olyckshändelse har hittills blifvit bekant. Fyrverkeriet var isynnerhet praktfullt. Eftersom kejsaren sjelf ej kunde närvara i lägret vid Chålons Napoleonsdagen, på grund af sin sjuklighet, ditsände han sin son, för att representera honom inför trupperna i lägret och till dem öfverlemna de belövingar, som skalle med arledrirg af festen utdelas. Prinsen anlände till lägret omkring kl. half 6. Han mottogs af gereral Bourbaki i spetsen för hela officerskåren; trupperna, hvilka på kejsarens särskilda befallning ej stodo under vapen, skyndade i massa mot honom, emottagande honom under rop af: Lefve den kejserliga prinsen! Från Frankrike skrifves vidare att Niels dödskamp varade i mer än trenre timmar. Han hade sedan morgonen förlorat sansen, men man såg tydligen på honom, att han måtte ha lidit oerhbördt. Redan på sjelfva Napoleonsdagen blefvo alla de försatta i frihet, som i-följd af förseelser under majoch junioroligheterna sutit i fängelse. Amnestidekretet, som, undertecknadt af alla ministrarna, af franska kejsaren utfärdades på Napoleonsdagen, omfattar, förutom alla pressförbrytelser, äfven förbrytelser mot polisen, samt öfverträdelser af gällande lagar angående tulloch indirekta skatter jemte andra för allmänna ordningens uppehållande gällande stadgar. 2 x Ett telegram från Konstantinopel underrättar att den turkiska finansministern lyckats kontrahera ett nytt statslån på 12 millionar. Räntan är hestämd till 6 nrocent. och emisg