Dagens Nyheter – 20 augusti 1869, sida 2

Allt var åter tyst! Sanningens och ljusets unge kämpe hade gått till den eviga hvilan vid sanningens och ljusets klara källa. Fyrtiondetredje kapitlet. En Ilagerkramns. Aldrig hade man tillförene sett en sådan uppståndelse på Norra Tullportsgatan. En oöfverskådlig massa trängdes kring porten af Sigurdssonska familjens anspråkslösa bostad. Högtidsklädda skaror af bildningscirkelsledamöter, skolgossar, slöjdskolans elever, arbetareföreningar och andra korporationer, i hvilkas kretsar Birger med frikostig hand strött omkring sig kunskapens frön, blommor och frukter, täfade om att visa den i lifvet så blygsamme mannen sin aktning och sin smärta och ordnade sig på gatorna i trakten till processionen med sorgflorklädda fanor. Den af så många ringaktade publicisten och skolföreståndaren hedrades efter döden på ett sätt, som skulle anstått en ryktbar fältherre eller en af landets högst uppsatte. Den enkla kistan var endast prydd af några friska blomsterkransar. Man hade redan påskrufvat locket, och bärarne, som bestodo af några Birgers mest kunskapstörstande arbetare och som ödmjukt tiggt om äran att få göra sin lärare den sista