Dagens Nyheter – 22 maj 1869, sida 1

EE 7 AR 10 vårt land, samt förhållandet mellan bärnntorfvens värmekraft och vedens eller stenkolens, meddelar han i afseende å tillgången på bränntorfmossar här i landet följande: Skåne är rikt på goda, ehuru på många stillen illa behandläde torfmossar. JEnsamt Agerums mosse vid Rönneholm, niära Stehags jernvägsstation, innehållerå-omkring 800 tunnland mycket djup och god bränntorf. Lika rika eller rikare äro Halland, -Ede deruti liggande Stafsingeoch ÄÅl-mossarnå t. ex. innehålla tillsammans omkring 2,000 tunnland och hafva ett medeldjup af 10 fot, —MWestergötland, Dalsland och Gotland, m. fl. låändskap, deribland Småland, uti hvilket skall finnas, ensamt i Jönköpings län, enligt uppgift af.dervarande bushållningssällskaps förvaltnings-utskott, öfver 130,000 tunnland torfjord, hvadan utskottet icke tvekat antaga, det tillgångarna på bränntorf inom linet äro outtömliga. Hushållnings-sällskapet i Örebro län har låtit undersöka 667 stycken mossar i 40 af länets 57 socknar, hvarvid 819 stycken, innefattande omkring: 8,941 tunaland, befunnits innehålla bränntorf, Mana miiktighet varierar mellan 3 och 30 fot, och hvars askprocent uti 585 undersökta prof Belöper sig till högst 48,4 och lägst 1 procent, men största antalet varierar mellan 4 och 8 procent. Kgl. landtbruks-akademiens förvaltningskomilt har i ett utlåtande den 15 september 1865 slutligen yttrat följande: Ehuru de af hushållningssilllskapen meddelade uppgifter om torfmossarnes omfång och beskaffenhet i flera hänseenden iro, hvad man ifven på förhand skäligen kunde vänta, i hög grad ofullständiga, i synnerhet rörande torflagrens djuplek eller miktighet och deras godhet såsom bränsle, synes man dock kunna redan af de erhållna upplysningarna sluta, att hvart och ett län uti Sveriges rike uti sina torfmossar har ett bränsle-förråd, som är tillräckligt icke allenast för alla vanliga husliga behof, utan äfven för en flerdubbelt större industri, än den nu befartliga, under minst ett par sekler; och i flera län tyckas mossarna vara så allmänt fördelade, att knappast någon enda socken kommer att sakna bränsle-tillgång, äfven om all skog blefve nedhuggen och ingen sådan bragtes till återväxt. —— — — — Dugligheten af den bränntorf, som i låndet förekommer, synes ganska tillfredsställandd och fullt jemförlig med den bränntorf, som i åtskilliga tyska stater i så stora qvantiteter upptages och förarbetas, — — — — — Flerstädes, t. ex. på Gottland och i Skaraborgs län, finmas: flera och stora mossar, hvilkas hela torfmassa icke fordrar annan beredning, än formning i lämpliga stycken och torkning för att lemna ett hårdt och koncentreradt bränsle, fullt jemförligt med, om ej öfverträffande den bästa presstorf från tyska torfberednings-anstalter. — — — — — De försök, att i större skala och på ändamålsenligt sätt för den större industriens (jernhändteringens) behof af torfmossar frambringasgionligt bränsle, om hvilkas ekonomisksaresnife Jännedom Hittills erhålTIS, arö väl ganska få; — — — — Men de girva dock förhoppningar, att godt bränsle, tjonligt för de allra flesta industriella behof, af våra många och stora torfmossar kan, om man rätt och indamålsenligt förfar, beredas till ett lägre pris, än det som betingas för motsvarande myckenhet ved, i orter der den växande skogen har något slags värde. — — — — Med undantag af tackjernsberedningen, hvartill i Sverige träkol allt framgent torde uteslutande böra användas, och till äfventyrs ångfarten till sjös, när längre resor, utan anlöpande af tita mellanstationer, företagas; torde bränntorf från svenska mossar kunna betjena hela den större, dagligen växande industrien och göra den i senare tid ofantligt ökade införseln af engelska stenkol i ringa mån behöf lig. Det för knappt ännu tilländalupna tio år sedan, uppkomna, men årligen betydligt ökade behofvet af bränsle för jernvigs-fortkomsten, för hvilken hittills kåks från England uteslutande blifvit begagnad), synes här i landet, likaväl som i Bäjern, kunna fyllas med bränntorf, om de i stambanornas grannskap liggande torfmossar på ändamålsenligt sätt blifva bearbetade. ) Detta är numera icke förhållandet, hvad statens jernvägar angår; ty år 1865 började man å dem hufvudsakligen begagna stenkol och af kåks har under åren 1866 och 1867 användts högst obetydligt eller endast för ett värde af 559 rdr 50 öre. a AR RR