Dagens Nyheter – 20 maj 1869, sida 2

-— JvVv nn Birger var nu inbjuden att tillbringa ferierna på Sparfsätra, men, ännu mer, kommerserådet hade artigheten att hemstiälla, huruvida hans mor och systrar skulle ha mod att bebo den illa beryktade Jägmästarstugan, i hvilket fall den hyresfritt stod dem till buds. Mod? — svarade Birger öfverlycklig — Mod! — om de ha mod? Eller tror inte kommerserådet, att det fordras mod att kämpa med armodet och försakelsen, såsom de ständigt få göra det. fn sådan verklighet är värre än alla spöken. Och hans ögon tindrade vid tanken på mor och systrar, men han rodnade öfver att han låtit sin tunga få för fria tyglar; hans medfödda stolthet uppreste sig mot tydningen af hans ord, såsom skulle de innehållit ett upprop till medlidande, och han sökte retouchera sin mening på bästa sätt. Då jag säger armod, säger jag för mycket, jag menar blott näringsbekymmer, armolets förnämare syster. Armodet grubblar sällan, det endast dröner, näringsbekymret håller själ och kropp vid vaket lif och föridlar båda, liksom helgonaspirauten föridar sig genom späkelser. Men kommerserådet såg upp på den unge nannen med hjertligt välbehag, drog Erik närmare till sig och hviskade i hans öra: