som barn böra göra det, äfven sedan de vuxit far och mor öfver hufvudet. Då hörde de steg i trappan och snart bultade någon på dörren. Det var deras far, det hörde de på orden. — Jaså, ingen hemma? Men de ville inte öppna, de kunde det inte i detta ögonblick. I stället gick Fanny och låste igen också den andra ingången till hennes två, små eleganta rum. Sedan gick hon till bokhyllan bredvid sin säng och tog fram en bok. Låt oss läsa vår predikan i dag tillsammans, efter det är för sent att gåikyrkan --bad Fanny. -Vill du, skall jag läsa? Ack, ja läs! --svarade Bruno och torkade sina ögon. Vi ska läsa om att i dag är ossfödder Frälsaren, han som säger: Älsker era ovänner, välsigner dem som eder banna, beder för dem, som göra eder skada och förfölja eder.! — Tolfte kapitlet. Upsala. Upsala! Magiska ord för allt hvad skolynglingar heter! Iloppets elyseeiska fält, frihetens Eldorado, den första äregirighetens förlofvade land! — : Hur ifrigt längtar inte Elementaristen,