Dagens Nyheter – 26 april 1869, sida 1

Hvad vågar du yttra, karl? — röt grosshandlaren med sin barskaste stämma. Sanningen, go herre! — svarade Ripa — En sådan genomförhygglig ärans yngling, som unga herr Birger har di hvarken i solen eller månan, långt mindre på Guds gröna jord. Fattig är han, men rätt tänker han och rätt gör han. Inte vill han ta betalning för han räddar lifvet på sin bäste vän, det begriper den som något förstår, då kan han ju också vilja ha betalt för att han håller af honom. Grosshandlaren betraktade den ringe manmannen med stora ögon. Var nu så go — go herre, ochse efter att allting kommer rigtigt tilbaka, för jag ä också en hedersman så pass mycke, att inte fastnar andras gods och gulli mina fickor. Der ä paketet, försegladt ä det och salig barons vapen i sigillet, och fint folk bor det också på Norra Tullportsgatan, fast inte bara utvertes. Men kom inte och säj oförskämdt och oanständigt om unga herr Birger, för då säjer jag — — Hvad säger du? — sporde grosshandlaren och gick Ripa tätt på lifvet, men Ripa ryggade inte ett steg. Det som kan vara osagdt oss emellan — svarade Ripa lugnt. — Man kan säja mycket ovett mellan hull och skinn. — Och Ripa lade paketet på närmaste stol och