utdelas började han bulta på, då dörren efter en stund öppnades af Fryxell, hvarvid vittnetinrusade. Han fann då hustru F. ligga badande i sitt blod på golfvet. Vitltnet började nu förebrå Fryxell för hans omenskliga beteende, hvilket dock ej hade annat till följd, än att den arma qvinnan af Fryxell erhöll ytterligare ett våldsamt knytniäfsslag i ansigtet. Vittnet hade nu ropat på sin hustru, under det han bar ut den misshandlade i tamburen, der de hjelptes åt att aftorka och stämma det strömmande blodet. Nätten till fredagen hade förhållandet varit ungefir enahanda; hustru Fryxell hade itäfven då blifvit utburen i tamburen, der blodet aftvättats henne. Hustru Sundqvists vittnesberättelse stod i hufvudsaklig öfverensstämmelse med mannens. Vaktmästaren Ponsbach hade sett Fryxell gifva bustrun ett slag i nacken, under det hustru Sundqvist höll på att tvätta af blodet, Hustru Schultz slutligen, hade sett detsamma som försgående vittne, samt dessutom varit närvarande vid ett tillfälle dagen derpå, då Fryxell sparkat i kull sin hustru mellan kakelugnen och en i rummet stående skänk och derefter ryckt opp henne samt kastat henne i en soffa så att hutvudet slagit i väggen. Änyo tillfrågad, sedan vittnesmålen nu voro aflagda, om ej dessa tatat sanning, medgaf Fryxell att något vår sannt, men större delen osannt. För vidare bevisnings förebringande nuppsköts ransakningen till nästa tisdag. Fryxell återfördes i häktet. Tidig början, strängt bestraffad. Ynglingen Carl Gustaf Andersson (ej förut tilltalad för något brott) dömdes i går å rådhusriättens 4:de afdelning, för inbrott i ett kontor, dervid han tillgripit ett klädesplagg, värderadt till 5 rdr, att hållas till straffarbete i 6 månader.