Dagens Nyheter – 23 april 1869, sida 2

dertill. Fadren tilldelades först ettknytnäfsslag för munnen, så att den flög i blod och bar tumlade baklänges. Väl uppkommen, tilldelades han med något tillhygge, att döma af såret, troligen en butelj, ett så våldsamt slag i främre delen af hufvodet, att ett större sår uppkom, ur hvilket blodet forsade och öfversköljde hans ansigte och kläder. Under tiden hade gonen kullslagits och erhållit flera knyträfsslag i hufvudet. Ett par, tre frantimmer, slägtingar till de öfverfollae, hvilka voro i deras sällskap, sprungo och ropade på bjelp; slutligen kommo ett par korporaler från endera af gardena vägen framåt, och dessa gåfvo den illa sårade fadren välbehöfligt bistånd; stödd på den enas arm begaf han sig sedermera till närmaste fältskärs:tuga för att förbindas. Våldsverkarne hade redaninnan korporalerna hunno fram gripit till flykten, och det lärer, tyvärr, ej vara mycken utsigt till att få dem beforårade till välförtjent straff, ty alltsammans gick så ha tigt. Stöld från husbonde. Kabinettskammarherren F. A. Funck, boende i huset n:o 10 vid Norrmalmstorg, anmälde i onsdags, att under de tre sista månaderna och vid olika tillfällen penningar, till ett belopp af omkring 250 rdr, utan inbrott tillgripits ur en låda i det i hans arbetsrum stående skrifbord; att i tisdags afton eller i onsdags på morgonen en 100-rdrssedel försvunvit ur gamma låda; att i går inga andra varit i rummet än hans betjent Johan Alfred Gustafsson samt en annan icke namngifven tienare, och att friherren misstänkte Gustafsson för att hafva begått stölderna, men att denne. tillspord härom, nekat till all hännedom om desamma. Öfverkonstapeln Sandqvist och konstapeln Lindbeck infonno sig derefter i Gustafssons bostad och anstiälde förhör med honom, då han efter något nekande erkände, att han två gånger i mars månad ur bordslådan stulit penningar, hvardera gången 10 rdr, i slutet af samma månad eller i början af denna en 100-rdrs-sedel samt kort derefter en på 50 rdr och den 19 ytterligare en på 100 rdr. Vid på honom gjord kroppsvisitation anträffades 54 rdr. Det återstående beloppet hade han användt till uppköp af en mängd till toaletten hörande artiklar. Målet förevar i går i poliskammaren och remitterades till rådhusrätten. RÅDHUSRÄTTEN: En ny riddar Bilåskägg. Förliden vecka blef en bokbindaremiistare vid namn Carl Johan Fryxell, boende i huset n:o 10 Stadssmedjegatan af i samma hus boende personer angifven för det han på det våldsammaste och råaste sitt skulle under tiden från den 1:sta, då han inflyttade i nämnda hus, till den 15:de dennes he misshandlat sin hustru. Inkallad till poliskammaren och der hörd, förekommo omständigheter, hvilka föranledde Fryxells häktning och målets remitterande till vederbörlig domstol. I går förekom detsamma till handläggning å rådhusrilttens 4:de afdelning, dervid, förutom den från häktet upphemtade mannen Fryxell, instillde sig hustru Fryxell, åttöljd af fyra vittnen : skomakeriarbetaren C. F. Sundqvist och dennes hustru, vaktmästaren ÅA. Ponsbach och hoflakejen J. G. Schultz hustru. Fryxells utseende bar, så att säga, syn för sägen; hans ansigte var blekt och magert och hans ögon hade ett på samma gång dåsigt och hotfullt, spejande uttryck; vidare: yfviga, röda-mustacher med kindskägg al: samma firg; öfver det högra ögat paraderade för tillfället en stor plåsterlapp. Utseendet för öfrigt, var den gentdint suparens. Efter remisshandlingarnesuppläsende, fick Fryxell afgifva sin lefnadehistoria, hvaraf upplystes att han var född 1834 i Karlstads landsförsamling; vistats i hemmet till sitt 16:de år, då han kommit i bokbindarlära, samt 5 år, derefter blifvit gesäll i sitt yrke och slutligen mistare. Hustru Fryxell (hvars ansigte bar tydliga spår af det grofva våld, som öfvergått henne) berättade, efter af domaren fratäställda frågor, al hon i 7 långa. år fått struk hvarje dag; sednast nätterna till den.13:de, 14:de och 15:de dennes hade misshandlingarne varit outhärdliga; hemkommen hade mannen med knuten näfvo slagit henne i ansigtet, sparkat och dragit henne vid håret ikring i deras gemensamma bostad; vanliga hälsningen vid hemkomsten frampå nitterna hade. varit: Jag har spelt bort alla mina pengar, det ska, du få umgälla, Vid dessa tillfällen hade mannen alltid varit starkt berusad. Hörd öfver angifvelsen, nekade Fryxell till en början helt fräckt, påstående att han ej talt med menniskan den 13:de och 14:de; den 15:de hade hon supit bastant och bultat honom i ryggen Han hade visserligen slagit henne i ansigtet på torsdagsnatten, men detta endast af misshugg. enär slaget varit riktadt åt vittnet Ponsbach, som slagit honom. Den värde äkta mannen slutade sitt andragande med den underrättelse att hustrun hade så dåligt ansigte, att detsamma svulnade för det minsta slag hon fick. Sedan vittnena härefter, oaktadt Fryxells protester, fått aflägga eden, hördes de och berättade, Skomakeriarbetaren Sundqvist: att han natten till onsdagen den f4:de, som vanligt hört ckrik och fan nm hiocln från måkarne Fresxells