Dagens Nyheter – 21 april 1869, sida 2

pappa, med egennyttans kalkyl öfver vinst och förlust, det var helt enkelt en stor, en ädel, en sjelfuppoffrande, en heroisk handling, en sådander som man på börsen kanske inte begriper! Bruno, som förifrat sig, lät sitt trötta hufvud åter sjunka ned på kudden. Det var nu grosshandlarens tur att rodna. Fanny hade gjort det redan vid början af Brunos svar, ty hon anade till slutet. Bruno! Bruno! — förebrådde Birger, med en ton af strängt allvar. Hvad man än må lära af grekiskan, inte måtte det vara respekt för sin far — ytrade pappa Wachtel med någon skärpa, i det hans gulddosa snurrade med fördubblad fart mellan hans fingrar. Men man får lära sig respekt för ädla handlingar och storartade bragder — svarade den tillrättavisade. Söta Bruno, du är visst trött i qväll, vi ska -säga till om din aftonvard och sedan ska vi lemna dig i ro! — Syster Fanny jemkade kudden bättre under den sjukes hufvud. Herr Sigurdsson tror väl inte att jag vill pruta något på den vackra handlingen, vill jag hoppas; det roar mig bara att närmare ta reda på alla detaljer, att studera alla ställningar och förhållanden i lifvet; och min tacksamhet som far skulle inte ha