Dagens Nyheter – 19 april 1869, sida 2

lorifer, dussintals filtar etc. med ett ord, under iakttagande af alla de försigtighetsmått som äro så lätta att åstadkomma för den rike, . ade Bruno, trots läkarnes protester, på fadrens uttryckliga önskan, blifvit flyttad från lazarettet till hemmet. Det skulle ju ej anstå sonen till en millionär, att vårdas på ett allmänt sjukhus, att kanske rent af dö på ett sådant ställe. Några veckor hade förflutit och han var allaredan återställd från den lifsfarliga kastningen åt hjertat under den svåra reumatiska febern; han led numera endast af den stelhet i lederna, som var en följd afsjukdomen, men läkaren sade sig ha det bästa hopp om hans fullkomliga tillfriskeande, och han var redan betydligt på bättringsvägen, ehuru han ej fick lemna sin säng. De öfriga olyckskamraterna hade alla sluppit undan med en mer eller mindre grundlig influensa, hvilken dock, troligen af ren artighet mot den käcke ynglingen, hade lindrigast hemsökt Birger. Bruno hade ingen större glädje än då hans räddare besökte honom, och Birger hade dagligen infunnit. sig under den kritiska perioden, men nu då all fara var förbi, drog han sig blygsamt tillbaka. Ewellertid hade Bruno ingen ro i sin själ för den tidsförlust, som genom hans sjukdom uppstått. Stjernebröderna skulle ju alla på våren försöka ta sin student