Dagens Nyheter – 17 april 1869, sida 2

funnits nödigt att öka antalet läroämnen. Så har t. ex. den klassiska språkgruppen blifvit utvidgad med tvenne språk: det sanskritiska, emedan det är vårt ursprungliga modersmål, och det mesopotamiska, emedan det framför grekiskan, latinet och hebreiskan eger förtjensten af större obegriplighet. — Till historien hafva kommit svensk befolkningsstatistik, för att tillgodogöra fäderneslandets ungdom statistiska centralbyråns tabeller, och archeologi, utan hvilken lärjungarne skulle hinna alltför mycket intränga i samtidens mysterier 0. 8. V. Såsom en naturlig följd häraf uppstod fordran af en utsträckt undervisningstid, hvadan undervisningstimmarne nu uppgå till omkring 60 i veckan, eller 10 timmar om dagen. Till förekommande af en med anledning häraf befarad öfveransträngning har man dels minskat antalet gymnastiktimmar, dels förlagt gymnasticerandet till det förr brukliga, men numera sedan någon tid afskaffade s. k. frukostlofvet. Härigenom har en betydlig tidbesparing vunnits. Hvad beträffar antalet lärjungar, har detta, besynnerligt nog, betydligt aftagit. Detta beklagliga faktum synes dock icke hafva sin grund i bristande vetgirighet, utan beror väl snarare på folkmängdens förminskning öfver hela riket; möjligen har ock den aftagande välmågan gjort sitt till. I sammanhang härmed kan jag icke underlåta, att för Tider, mine herrar, berätta en liten episod från skollifvet, som genom statistiska byrån kommit till min kännedom. Den har på mig gjort ett lifligt intryck. Det befanns nemligen, att i X. skola (ett 5-klassigt läroverk) en helt ung gosse, son af fattiga föräldrar, och som städse utmärkt sig för ett ovanligt kunskapsbegär samt deremot svarande framsteg, 3 dagar å rad bevistat skolan utan att under denna tid hafva förtärt en enda matbit, men det oaktadt till lärarens fullkomliga belåtenhet redogjort för alla sina lexor, utom den sista, vid hvars uppläsande han af mattighet svimmade! Mine herrar! Så föder upplysningen nya krafter hos ett folk och framkallar en dittills okänd energi (allmän rörelse, spridda bravorop, en röst: högre!). Man har gjort den iakttagelsen, att föräldrar och målsmän alltmera sällan bevista de årliga skolexamina, och man har häruti velat finna bevis på en beklaglig likgiltighet å deras sida. Det är icke så, mine herrar! Detta faktum bevisar blott, att den kontroll från allmänhetens sida, som skolans fordaa bristfälliga beskaffenhet gjorde behöflig, numera är öfverflödig. Föräldrar och målsmän hysa numera ett fullkomligt förtroende till skolan. Likaledes har man från vissa håll försport klagomal derötver, att sedan någun tid premier icke vidare utdelas; men huru obefogad denna klagan är, synes bäst deraf, att tillgångarne icke medgifva premiers utdelande, sedan allmänheten — såsom rätt och billigt var — åt skolan öfverlemnat omsorgen att sjelf belöna sina lärjungar. Den bland skolungdomen tilltagande sjukligheten har föranledt regeringen att tillsätta serskilda elementar-läroverks-helsovårds-inspektörer, hvilka blifvit anförtrodda hvar sitt skoldistrikt och hvilkas skyldighet är att tvenne gånger om året besöka hvarje skola i distriktet samt öfver dessa resor till regeringen insända fullständiga rapporter. Beträffande skolungdomens seder; yttre skick m. m. hafva de mest glädjande underrättelser ingått från skolinspektörerna. Det fordna ungdomsöfvermodet, den ystra glädtigheten, de öfverdådiga lekarne hafva helt och hållit försvunnit. Hos de unga spörjes numera i allt sans och måtta samt ett nästan till sträf et gränsande allvar . . .. Hvad herrar lärare angår, bör jag först nämna, att lönegraderna blifvit ökade med