visemde. En framtidsbild. Tal af en svensk ecklesiastikminister till riksdagens båda kaRrar år 19... eMine herrar! Det är vissa tidehvarf framför andra förbehållet att genomföra vissa, storartade reformer. Detta är ett kulturdrag, som genomgår hela mensklighetens utveckling . . . . Jag tror icke att jag misstager mig, om jag påstår, att en af de vigtigaste reformer, vårt århundrade, det 20:de, åvägabragt, är den som rör undervisningen, upplysningen, den intellektuella bildningen; och det är med en känsla af förlåtlig stolthet jag erinrar derom, att vårt land i detta hänseende står högre än något annat tand i verlden (rop af bravo!). Jag fäster mig alldeles icke dervid, att detta lyckliga förhållande kommit till stånd hufvudsakligen under min ministör. Det är blott ett faktum jag anför — ingenting vidare. Mine herrar! Det tillhör mig att för Eder framlägga en kort öfversigt af undervisningsväsendets nuvarande ståndpunkt i vårt land. Låtom oss börja med skolors.a! Till undvikande af missförstånd bör jag nämna, att det blott är fråga om elementarläroverken; ty hvad de s. k. folkskolorna beträffar, hafva de förlorat sin betydelse, sedan det egentliga folket till en stor del utvandrat. (hör! hör!) De hafva derför öfverallt blifvit ersatta med elementarläroverk, såsom I af det följande skolen finna. I hvarje stad, äfven den minsta, finnes ett fullständigt elementarläroverk (i de större städerna flere; så räknar t. ex Stockholm 10, Göteborg 7, Malmö 4 m m.), i hvarje härad ett 5-klassigt och : hvarje socken ett 3-klassigt. Dessuton äro ambulatoriska elementarlärare anställ de för att till mera aflägse byar spridö bildningens ljus. Hvad Jläsordningen angår, har det be