Dagens Nyheter – 17 april 1869, sida 1

Slutligen — och detta är det vigtigaste — föreslår han fullkomligt afskaffande af all införseltull ä allt slags spannmål, mjöl och gryn. När sir Robert Peel, öfvertygad och tvingad af Cobdens och Brights storartade agitation för de höga spannrmålsinförseltullaraes afskaffande, genomdref denna välsignelserika åtgärd, begick han dan oklokheten att icke taga steget fullt ut, utan låta qvarsfå något som man då kallade registreringsafgift och som utgjorde 1 shilling pr quart (ungefär 50 öre pr svensk fast tunna). Denna tull utgör: öfverbufrud 3 procent på varan3 värde, och procenthalten stiger ännu högre för hvarje hand som varan går igenom: importörens, minuthandlarens, mjölnarens och bagarens, ty hvar och en af dessa måste beräkna sig någon vinst, ej blott på hvad varan ursprungligen kostat, utan äfven på de utlagda tullumgälderna. Men utom det att denna spanmålstull stäadigt känts som en tryckande böria på den arbetande klassen, har den haft en annan menlig följd. Den har nemligen hindrat uppkomsten i England, af spanmålshandel anrat än för inrikez konsumtion. Af den oerhörda qvantitet sparmål som årligen införes till England, säljes blott en knapt nämnvärd qvantitet till utlandet. Den arerikanska, egyptiska och Svsrta-hafs-spanmålen går nemligen icke öfver England, der den är belagd med ioförselltull, för att komma till andra länder. Spanmålshendeln är mer än handeln med de flesta andra varor byggd på snabb och stor omsättring, men liten förtjenst på hvarje po it. Öfverhufvud torde det vara kögt nog att beräkna 50 öres å 1 rdrs föffjerst på bvarje tunra. Men möjligheten af denna förtjenst afskäres till det mesta genom 50 öres införseltull. Blir nu denna, såsom sannolikt är, borttagen af engelska underhuset, är det icke otroligt att England kommer att blifva en lika stor marknad för spanmål som det nu är för kaffe. Minskningen i statsiokomster genom spatmålstullens upphäfvande beräknas till 900,000 pund: (16 millioner svenskt) om året. För andra länders handelspolitik blir åtgärden af stor vigt, emedan den borttager ett af de sirta stöden för yrkandet af tnil å lifsförnödenheter.