Dagens Nyheter – 7 april 1869, sida 1

hoppas vi, uttrycka gästfrihetens känslor lika mot alla de högt uppsatta gästerra, hvarmed möjligen intrycket skall kunna i någon mån utplånas af den ohöflighet, hvarför en rysk storfurste för några år sedan här var utsatt från befolkningens sida, då vid hans artiga helsning, när han vid landstigningen gick fram genom folkhopen, icke en hatt lyftades till besvarande af hans helsning. Det anföres till och med, att en och annan hvissling hördes från den aflägsnare hopen. Det må nämnas, att denna ohöflighet blifvit i Ryssland inregistrerad bland de många förolämpningar, hvarför man der anser sig hafva varit utsatt från svensk sida, och att mer än en resande sveask derför rönt obehag inom vissa ryska kretsar. — God ton bör dock ett bildadt folk röja äfven mot den det betraktar såsom sin fiende. Lyckligtvis är likväl stämningen mot Ryssland nu en annan, än när vi helsades med besöket af de ryska monitorerna. Milittrutnämningar och afsked. K. M:t har utnämnt: vid Wendes artilleriregemente: till underlöjtnant, utexaminerade kadetten H. H. Andersson; vid husar-regemente; Konung Carl XV: till ryttmästare, löjtnanten C.R. Sylvan och ryttmästaren i armån, löjtnarten vid regementet P.F.L. von Horn; och till löjtnant, underlöjtnanten T. E. Ekenstam; vid Jönköpings regemente: till kapten, löjtnanten J. H. Moberg; och till löjtnanter, underlöjtnanterna K. J. S. Nisbeth och C. H. Gondret; vid Wermlands regemente: till underlöjtnant, utexaminerade kadetten C. A.Laurell; vid Södra skånska infanteri-regementet: till anditör, vice auditören vid regementet, M. G. Bruzelius; samt i armån: till major, kaptenen vid Wermlands regemente, C. A. Blidberg; på ansökniogar, beviljat afsked för: majoren i armån, C. E. O. von Schoultz; majoren i armån, kaptenen vid Wermlands regemente, C. A. Blidberg, med tillstånd att såsom major i armån qvarstå; kaptenen vid IWesterbottens fältjägarekår, V. A. af Donner, med tillstånd att såsom kapten i armån qvarstå; samt bataljonspredikanten vid Andra lifgardet J. Widen. Vid Typografiska föreningens sammanträde i söndags fattades, bland andra, ett beslut som skall bidraga till att alltmera ;göra föreningens valspråk till en verklighet: Enighet har väl alltid varit rådande derinom, men litet mera skadar dock icke; Nytta ha ledamöterne otvifvelaktigt haft af föreningen, ty den erbjuder dem ett rikhaltigt bibliotek och dessutom ha samqvämen alltid haft något bildande att bjada på, men en ännu större nytta kan dragas af föreningon, och är genom nedan pämnde beslut första steget taget på iden rätta stråten; Trefnad har kanske dock ivarit hvad föreningen hbufvadsakligast beredt Isina ledamöter, och detta är ju äfven nödIvändigt, då man har för afsigt att intressera : Ipersoner för en förening, synnerligast inom jen så liten korporation som den typograifiska, Beslutet var, att föreningens lokal å Skärgårdsgatan skall hädanefter för ledamöterna :;vara tillgävghg, utom som förr på söndagarne, äfven måndags-, onsdagi-, torsdagsoch lördagaaftnar kl. 8—!211, onsdagarne dock endast för sångarne. i Ett vackert mål för föreningans verksamhet vore, att avtingen sjelf eller genom påtrycking å boktryckarne i riket åstadkomma, att ärlingarne i yrket erhölle bättre intellektuel vård än hittills. Ett godt förslag härom ihar varit väckt bland boktryckarne i Stockiholm, men, 0s3 veterligen, icke ledt till något resultat, och nybörjarne i boktryckeriyrket äro fortfarande alltför mycket öfverlamnade jåt sig sjelfva, så att de icke förvärfva några kunskaper annat än, såvida de äro sättare, genom sjelfva arbetet. Detta beklagligs förbållande rekommendera. vi åt typografiska Jöreningen att uttänka bot för, då boktryc