drog sig att ingå på förklaring öfver sådana tmnen, som mellan honom och G. varit föremål för enskildt samtal. EH. redogjorde dock fullständigt i sin berättelse för hvad, som passerat under Grubbs vistelse i Stockholm och öfverensstämde detta hufvudsakligen med hvad förut blifvit omvittnadt. Efter uppläsandet af denna vittnesberättelse tillfrågades H. af åkl. om det ej mellan G. och H. varit tal om E:s resa och ansåg åkl. det vara hvar oeh ens skyldighet att uppenbara hvad man vet; äfven om det är af enskild natur, såvida det i någon mån kunde bidraga till sakens och sanningens upplysning. H. Jag yppar ej detta, emedan jag har pligatt iakttaga äfven mot den största brottsling. Åkl. Kan auditören på sin aflagda ed intyga, att på källaren Riga ej något tal förekom om E:s resa? H. Jag yttrade, att det vore önskvärdt att E. satie sitt beslut att resa i verkställighet. Dom. Niämndes det ej aw E. äfven skulle komma till Riga? 7. Nej, det kan jag ej minnas; men Str. yttrade att det kanske vore möjligt att E. komme till Riga. Akl. Kan audit. taga p åsin ed, att det ej varit fråga om E:s resa till Amerika? H. Nej. Dom. Har ej Str. uppgifvit någon redovisning öfrer sina utgifter? Akl. Kan ej anuditören uppgifva någon orsal, hvarför G. skulle uppoffra. en. så stor: summa? H. Jag har förut förklarat, att jag haft samtal härom mellan fyra ögon med Gr. och tänker ej omtala dess innehåll, Dom. Har det ej varit samtal emellan Gr. Strömb. och Hamunstr. om att pengarne anvindes för E:s resa? II. Icke det jag kam påminna mig: Dom, Det är eltroligt, att ju icke samtal härom egt rum och att någon plan blifvit vidtagen för: E:s resa, men att Str. varit för snål emot E. fI. Nej, någon: plan för E:s-resa har jag ej varit med om. Efteråt har blott yttrats att det var ledsamt, att ej IH, satte sitt beslut i verket att resa till Amerika. Dom. Det var ju uppgörelse på-Riga, att Gr. skulle byta om lokal i följd af att E var häktad? Ja, jag anser att detta var så betinkligt för Gr., att han derför borde flytta, emedan G:s mäktiga oväinder kunde genom sina påstötningar förmå BE. att anklaga Gr. HH. omtalar härefter att han varit bekant med Gr. i 6 år och under de sista åren intim vän med honom; att reverserna inlöstes med 16,700 rdr utan ränta; att han dessutom lemnat Str. 600 rdr och gjort smiirre utbetalningar för Gr: så att han af denne bade en fordran på 1,018 rdr. , Dom. Några reverser brändes ju upp af Gr? Gr. Jag var sjuk och minnes ej. Dom. Ja, det måste ha varit en förfärlig sin nesoro, hvari Gr. då var försatt. Grubb medgifver sanningsenligheten af Hamnströms vittnesmål. Dom, Gr. har sagt att det aldrig varit frn mm re intimare förhållando till flickan Sofie sund. Gr. Ja, nu kommer jag ihåg att Str, talade derom, men jag fästade mig ej dervid. H. siger att detta möjligen yttrades på skämt. Dom. Herrarne tycktes likväl ej vara hbenigna för skimt vid det ifrågavarande tillfället. Z. För mitt minne sväfvar ett dylikt yttrande. Dom. Saken kan vara en bagatell i sig sjelf, men set uppgifves här som ett motiv för E. att himnas på Gr. G. Ja, det är väl möjligt. Dom.: Det är beklagligt att Gr. ir eå sådan flöjel. Från hvad håll vinden blåser rittar Gr. FR Har H. haft underhandling med Sjöah HI. Dessa pengar voro ej bestimda derför. Dom. (till Gr.) Gr. har dock förut velat föregifva detta. Hur kan G. reda sig med dylika lögner; det är tid att sluta dermedGr. Str. sade sig tro att ej alla pengar skulle åtgå till E.. och att resten skulle användas till den, Sjödahlska affären. ; Har auditören hört Str. yttra missnöje deröfver, att Hellström betalt till B. de sista 1,300 rdrna. Nej, det har jag inte. ; ; Dom, Vet Hamnström om 8tr. till Hellström lemnat dessa 1,300 rdr? Nej det vet jag ej;-han behöfde ej redogöra för hvarken mig eller Gr. . Dom. På hvems uppdrag hade H. atttill Str. utbetala 600 rdr? . HH. Jag hade uppdrag af Gr. att utgifva utöfver de 16,700 rdrna hvad som kunde behöfvas. Jag gjorde utbetalningen innan jag erhöll obligationerna. Några 100 rår ansåg jag att Gr. ej skulle göra afseende på och derför infördes de j I, liqvidationen. Akl. anhåller att H. måtte förklara orsaken hvarför H. ej erhållit, uppgift på Strmbs förfarande med pengarne, om det ej var för det, att H. undanbedt sig all vetskap. derom? H.1 Jo, så är förhållandet. Dom. På detta sätt hafva H. och Gr. stkllt sig bakom Strbm, för att derigenom skydda sig sjelfva när så behöfdes. Åkl. Detta just bevisar att Gr. och H Wacta