Dagens Nyheter – 23 mars 1869, sida 2

sig förehafva en brottslig, eller minst sagdt — . misstänkt handtering. Dom. Var det aftaladt, att försöka att muta tidningsredaktionerna? . H. Det bar jag ej hört; det var föröfrigt ej något aftal mellan Gr. och mig, utan jag sjelf ville ej veta af Strbs förfarande med pengarne. . Har H, hört om jag anmodat Str. att skaffa bort E? H. Nej. Konditor Frans Aug. Hagström: Dom. Hur stor är er fordran af E.? Hagstr. 25 rdr. Åö Dom. Hvaraf har den uppkommit? Hagstr. Genom hyra. om. När uppkom den? Hagstr. Sommaren 1864. Dom. Har ej E. betalt något? LIlagstr. Jo. Dom. När skrefs räkningen? Hagstr I slutet at. .. Dom. Skrefs ej räkningen efter, E:;shiäktande?s Hagstr. Nej, inte hvad jag kan påminna mig. Dom. Tänk noga på saken. Ilagstr. Jag vill minnas, att den skrefsi medlet af Januari. Dom. Af-hvad anledning skrefs den? Hagstr. Jag hade flera gånger uppmanat Synnerberg att uttaga min fordran. Dom. Fvarför skulle han göra det? IHagstr. Emedan han skött mina affärer, Dom. Har ej någon annan hatt detta uppdrag? soc74 str. Nej; Erikdson sade att han väntade rdr. E. Jag skulle erhålla dem af en slägtingo i Wermland. tlagstr. Jag har ofta varit nere vid. Liljehols men; har ej uppgifvit något belopp för Bish; var nere wid Na häktande, men ej för att fordra pengar. och frågade hindelsevis efter E. Det händer ofta, att man skrifver en ritkning förrän den transporteras. : Dom. och Åkl. Transporteradesräkningen föra eller efter E:s häktning? Huegstr. Det kan jag ej påminna mig: ; Akl. Hagström måste: ovilkorligen åläggas , att. uppgifva sanna förhållandet härvid. Vill han, ej det, så yrkar jag bestämdt att han måtte åläiggas besöka presten, för att blifva rätt upplyst om vittnesedens vigt och viirde. 4 Dom. Jag uppmanar Hagström vid Gud, att säga sanningen härutinnan; ty det är omöjligt att ej H. skall minnas det. Hagstr. Inte la jag: på minnet när det blef fråga om transporten. Akl. Jag yrkar ännu en gång, att han får gå till presten och undervisas der ett helt år till dess han vill tala sanning. Det duger ej, ätt den ene efter den andre kommer och på detta sätt tror sig kunna få oniipst gyckla med: vittnesed och domstol. Ilagström tillstår nu, att räkningen skrefs ut och. transporterades på Synnerberg hemma hos denne och på hans begäran efter E:s häktande. Lows Andersson i Wij, skolläraren Widegren och Erik Olsson i Altorp aflåde nu sina vitthesmål, som hufvudsakligen öfverensstimde döri att släckningsåtgärderna vid branden varit dåliga och att G:. stundom motverkat slickningen. ! Hirefter afhördes de at GQ. inkallade ledamöterna i brandstodskomitån, bland hvilka komitens ordförande patron Sperring yttrade, att komiten ansett sig hvarken villig eller skyldig att taga reda på huru släckningen bedrifvits, utan endast huru branden uppkommit; hvilket dock ej kunnat utrönas; åberopande Sperring och de öfrige ledamöterne för öfrigt slutet af komitåns protokoll, der det heter, att komiten ansett Grubbs åtgöranden för släckningen fullt lämpliga. Ransakningen slutade nu kl. half 10 på aftonen, Grubbs begäran att få mot borgen vistas på fri fot eller att under bevakning få resa hem till Wiärhulta afslogs; likaså hans anhållan att få begagna rättegångsbitride förrän vid bemötandet af åklagarens slutpåståenden. Erikssons önskan att nu erhålla sin dom kunde ej heller bifallas förrän! ransakningen var fullständigt afslutad. På åklagarens: begäran uppsköts målet. till.den 6 nästa april kl. 9 f. m, för Löfgrens och kapten Kumlins i Arboga inkallande. Grabb. och Eriksson återfördes i cellfängelset. DEE ra TRA a ftir eken fin saa AE SSE SEVEN HE SEEN ERPSI PES RNA AE SNES