Dagens Nyheter – 15 mars 1869, sida 2

inlösas. Samma förslag framställdes af ut-. skottet vid förra riksdagen och antogs då af första kammaren att hvila till grundlagsenlig behandling, men förkastades af andra kammaren, likväl endast med 13 rösters öfvarvigt. Samma skäl för och emot anfördes nu som vid förra riksdagen, hvarföre vi anse öfverflödigt att upptaga tidningens utrymme med att anföra dem. Resultatet af diskussionen, under hvilken finansministern samt hrr Bildt, Wern, J. Schwerin, Wallenberg, Stjernblad, Nordenfalk, Malmsten och Rydin talade för förändriogen, hrr A. C. och C. A. Roab, Sprengtporten, O. G. och O. Mörner, Schartau, Odelberg och af Trolle deremot, samt, hrr Nordström, Fåhreus och Skogman för återremiss, blef att förslaget till ändring antogs, att grundlagsenligt hvila till näita riksdag med 73 röster mot 23. ANDRA KAMMAREN. Främst på föredragningslistan stod bevillningsutskottets betänkande n:o 6, hvari, på grund af en utaf hr P. Olsson väckt motion, föreslogs en skrifvelse till kgl. m:t med anhållan, att på ministeriel väg fästa danska regeringens uppmärksamhet på behofvet af sådana stadganden i Danmark, att den olofliga varuutförseln derifrån till Sverige, isynnerhet af spritvaror, hämmas; och godkände kammaren detta utskottets beslut. En i första kammaren utaf br C. Raab väckt motion om särskild skatt på tobak hade bevillningsutskottet afstyrkt, och godkändes äfven detta af kammaren,j sedan hr Wijk underkastat motionen en skarp kritik och hr Grafström ur principiel synpunkt protesterat mot sådana skatter, som accis, stämpelafgift etc. Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 4, för hvilket hr Stråle är ordförande, har ej varit synnerligen lyckligt vid behandlingen at de ärender, som till detsamma blifvit hänskjutna. En af hr Grape väckt motion om förändrade bestämmelser i afseende på kompetens till åtskilliga tjenster inom Norrbottens län — motionären, önskade, att tjenstemänned, såsom domare, läkare etc., skulle vara hemmastadda i finska språket, hvilket der allmänneligen talas — hade utskottet på mycket lösliga grunder afstyrkt. Härför fick det uppbära skarpa förebråelser och beslöt kammaren, tvärtemot betänkandet, att aflåta en skrifvelse till kongl. maj:t i det syfte, som motionären föreslagit. Hr Ridderstads motion om ett tillägg till generalpoststyrelsens cirkulär angående afgiften till postförvaltare för tidningars försändande, hvilken samma utskott afstyrkt på den grund, att vederbörande myndighet lämpligast kan gå motionärens önskan till mötes utan riksdagens mellankomst blef i öfverensstämmelse härmed afgjord, oaktadt lifliga protester af hr C. A. Larsson, som påstod att utskottet alldeles icke besvarat den fråga, motionären framställt, utan en helt annan. Hr P. Ericssons motion om ändring uti 20 paragrafen af instruktionen för cheferne vid flottans båtsmanskompanier bifölls i så måtto, att kammaren beslöt afiåta en skrifvelse till kongl. maj:t i det angifna syftet. I öfrigt upptogs kammarens tid på förmiddagen med behandling af lagfrågor. Åtskilliga af kammarens ledamöter hade väckt förslag ,om ändring i nu gällande konkurslag, sen om rattens ombud, som Väckt mycken förargelse i landet. Hr Rosenberg trodde ej att missnöje öfver detta stadgande rådde hoa andra, än gode männeno i konkurserna; alla öfrigas missnöje bärledde sig från sjelfva konkursen, från förvaltningen af boet och slutligen och mest från den vanligen klena utdelningen. Motionen blef, i öfverensstämmelse med lag ntskottets hemställan, afslagen. Lagutskottet synes: äfven i år vara besjäladt af samma konservativa anda, hvarför det sedan länge gjort. sig kändt, ty det hade konseqvent afstyrkt alla förslag till ändringar i konkurslagen, endast litet varierande uttrycken, såsom lemnaz utan afseende eller till ingen åtgärd föranleda 0, s. v. Hr Hiertas motion om tvångsackordet hade sålunda äfven blifvit afstyrkt. Den sorgliga erfarenhet, man fått af detta stadgandes verkan, hade emellertid irom kammaren många målsmån, hvilka framhöllo orimligheten af detta stadgande och att det alldeles icke motsvarat hvad man dermed åsyftat samt att en ändring vore alldeles podvändig. På yrkande af hrr Hierta, Lindström, Ahlgren, Printzenschöld m. fl. blef punkten återremitterad till lagutskottets vidare begrundande. (Samma åtgärd her, såsom vi i sinom tid nämnde, första kammaren förut vidtagit). Hr Blidberg hade väckt förslag att bestämmelsen om borgenärs skyl