Dagens Nyheter – 15 mars 1869, sida 2

öfver en rättegång mellan grosshandlaren Mauritz Jacobsson och kommissionärenk Aug. Almgren, hvilken senare hvarken ville betala hyran för den lägenhet, han af käranden förhyrde, ej heller derifrån afflytta. En jäfsanmärkning, framställd af svaranden mot rådhusrätten3 behörighet att handlägga målet, berodde vid tiden för nämnde referat så:om våra läsare torde erinra sig, på hofrättens pröfning, dit den af Almgren för tidsutdrägts vinnande blifvit dragen. Hofrätten icke blott underkände jäfvet utan dömde Almgren att för ohemul klagan böta 50 rdr. Härföratom har Almgren gedermera blifvit dömd i rådhusrätten att för obefogadt jäf mot rättens ledamöter, plikta 10 rdr, ersätta kärandens rättegångskostnader med 65 rdr, betala icke allenast den förfallna hyran med ränta, utan jemväl hyra för återstående delen af hyrestiden samt att genast från lägenheten afflytta vid ätventyr att eljest vräkas. Det blef sålunda ett ganska dyrt tredskande för denne hyresgäst, hvilket torde lända till varning för många andra, som begagna samma industri som han — för att få bo hyresfritt. RÅDHUSRÄTTEN. Handlanden Wablberas död. Detta mål förekom i lördags åter till handläggning å rådhusrättens 3:dje afdelning. Såsom vittnen hördes denna dag sjökaptenen A. Johansson och löjtnanten Å. v. Arbin och stodo deras vittnesberiättelser i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förut afhörde vittnet Kjellbergs, af innehåll, att allt för lång tid åtgått för ridd. ningsbåtens utsittande samt att årtullar sakna. des m. m. Två vittnen hade uteblifvit. Åklagaren ansåg, med afseende å den bevisning mot kapten Djurberg, som redan förekommit, icke nödigt att låta de i dag uteblifna vittnena på ed hörås, men hr Regnholm ville nu icke bestämdt yttra sighärom, förrän han fått nirmare granska vittnesmålen, och anhöll derför om 3 veckors uppskof, då han ville inkomma med slutpåstående, derest han ansåge vidare bevisning icke erforderlig; och utsattes målet i anledning häraf att ånyo förekomma den 3 nästa april. Bättre stjäla än arbeta. Å rådhusrättens 4:de afdelning fortsattes i lördags ransakningen med stadsbuden J. L. Sörling och S. P. Johansson, hvilka äro angifna, bland annat, för att d. 5 aug. förlidet år i Salviigränd hjelpts åt att undersöka en sjömans vid namn Olsson rockfickor, vid hvilket tillfälle Olsson förlorat sitt ur. Oaktadt den mot dem (hufvudsakligast mot Sörling) åvägabragta bevisning, fortsatte de anklagade med sitt nekande. Utslag afkunnas om fredag. Falskheten slår sin egen herre på nacken. Åkardrängen G. Söderberg, i tjenst hos åkaren Olofsson, dömdes i fredags i polisdomstolen för fortköring att böta 3 rdr, samt för det han påstått, att den konstapel som gjort anmärkningen varit berusad af starka drycker, till 20 rdrs böter. Detta sedan 7 vittnen, åberopade af båda parterne, intygat att konstapeln varit nykter. Utslag i målet rörande det af hrr v. Platen och Hederström mot ansvarige utgifvaren af Nationalregeringen, Brask, väckta tryckfrihetsåtal, meddelas om torsdag å rådhusrittens 6:te afdelning. Misslyckad affär. Förre restauratören P. Nilsson Lysell stod i lördags inför rådhusrättens 6:te afdelning, af pantlånaren Ulanders biträde förre skräddaremästaren L. Lundqvist, tilltalad för bedrägligt förfarande. Lysell hade nemligen, den 8:de dennes, infunnit sig uv avv varar ar BUU, 2UL 40 101, CU TSWRU Uerefter hade han skickat upp ett stadsbud med ytterligare 3 ringar, för att belånas. Under mellantiden hade Ulanders biträde emellertid undersökt de tre första ringarne och funnit dem endast bestå af förgyldt silfver. Då nu stadsbudet kom med de andra tre, lades embargo både på honom och den utanför väntande Lysell, hvilken dock, såväl då, som nu inför rätten, högtidligen försäkrade att han aldrig uppgifvit det ringarne voro af guld; pantlånarebitridet påstod emellertid motsatsen. Ransakningen uppsköts till den 27 mars, då Lysell skall iaktaga inställelse vid vite af 10 rdr. hasse RES—XXzXETAROEEE