Dagens Nyheter – 15 mars 1869, sida 2

efter vin och försäkrade att den stackars Martha icke kan lefva till qvällen. — Då bör du icke störa henne; hvad som kunnat göras för henne är redan gjordt. Det är icke mitt fel att hon dör, eller huru? — Nej, det är säkert; alla menniskor säga, att hon skulle ha varit död för flera veckor sedan, om du icke hjelpt henne på allt sätt. Ferrol tog ingen till råds. Jngen visste hvad han i sjelfva verket tänkte om det förslag, som blifvit honom gjordt. I stället för att sätta sig i sitt rum och öfverlägga med sig sjelf — lord Ewyas hade begärt att få svar samma dag — begaf han sig ned till den sjuka Marthas boning. Ilan såg doktorns häst bunden utanför porten. -— Alsmäktige! död! mumlade han för sig sjelf, gör ett slut på detta. Ferrol inträdde i sjukrummet. Några qvinnor lågo på knä invid sjuksängen och läkaren stod lutad deröfver. Vid det buller som åstadkoms då dörren öppnades, vände sig doktorn om och yttrade: — Krisen är öfverstånden... hon skall lefva; jag kom just hit i grefvens tid. Härpå svarade Ferrol intet. Efter att ha vexlat några betydelselösa ord med läkaren aflägsnade han sig åter och begaf sig skyndsamt hem. Han fattade genast en penna och skref ett kort och bestämdt afslag å den framställning, som lord Ewyas