Dagens Nyheter – 4 mars 1869, sida 2

detta sednare förhållandet, så ansåg tal. vara skäl att varna för vidare fortgående på skuldsättningsbanan, en försigtighet-så mycket nödvändigare nu, då stora förslag blifvit bragta å bane vil riksdagen. Innan detta betänkande föredrogs, uppstod en stunds ötfverläggning om br Jån Anderssons motion, af konstitutionsutskotret afstyrkt, angående ändring i 72 Y riksdagsordningen. Motionären ville gifva en annan form åt statsrevisionen och hade föreslagit, att revideringen skulle verkställas, icke såsom -förat af särskildt tillsatta revisorer, hvilka mellan riksdagarne sammanträdde, utan af ett under riksdagen tillsatt utskott. Hr Stråle klandrade konstitutionsutskottet skarpt för den snäfva behandlingen af deniia motion, hvilken väckt ca fråga på tal, som är af ganska stor vigt. Enligt tal. åsigt verkställes revisionen under nuvarande förhållanden på ett sätt, att dermed föga gagn vinnes, åtminstone ej i den grad, som dermed afses. Tal. medgaf att det voce orimligt begära, att revisorerna, som ha två månader på sig, skulle kunna hinna fullständigt granska alla de olika räken:kaper, de skola afgifva utlåtände öfver, och ban anförde som exempel härpå, att ensamt krigskollegii -räkenskaper, hvilka. tal. haft :på-sin lott att som statsrevisor: granska, utzörg icke mindre än 118 digra band. -Tal. ville visserligen ej påstå, att motionärens förslag vore det bästa, som kunde göras, men han ansåg det redan ur hushållningens synpunkt detta förslag hade stora företrädena framför det bestående sättet för revisionen. Under riksdagarna gå många represeutanter :västan sysslolösa, nemligen de, som ej äro inne i utskott, och det vore misshushållning att:ej använda dessa krafter. Ty det kunde ej förutsättas.att bland riksdagsmännen, i syanerhet inom sandra kammaren, der man hade sjömän och krigare, prester och proselyter, kreter och araber, skulle saknas lämpliga förmågor att verkställa en grundlig revision. Tal. kunde ej anse att konstitutionsutskottet med det allvar, frågans vigt kräfde, behandlat denna motion, utä:rbordo det gzärmare begrunda deisamma, livarför han yrkade återremiss. Med hovom förenade: sig, utom motionärea, hrr Rosenberg och Petter Andersson. Utskottet försvarades al hrr Witt, Lönnberg, Sjöberg, Siljeström och Gripenstedt, och blef dess mening segrande utan votering. Hrr Östman och Falkman yrkade alt betänkandet måtte läggas t:ll handiingarna med ogillande af utskottetz motiver. Om kronobrefbäringsskyldighetens skilja de från jordbruket hade hrr Per Nilsson frän Örebro län och P. Andersson. från Blekiuge väckt motioner och bifölls utan diskussion statsutskottets i anledning deraf afgifua: betänkande af följande lydelse: att fiksdagen ville uti skrifvelse anhålla, det kongl. maj:t, efter landstingens och vederbörandes hörande angående lämpligaste sättet för kronobrefbiiringsskyldighetens skiljande från jordbruket, täcktes låta utreda frågan om de kostnader, hvarmed en sådan åtgird antingen för statsverket eller för da olika länen, derest ifrågavarande skyldighet skulle af dem hvar för sig öfvertagas, må I vara förenad samt derefter till riksdagen i ämnet aflåta framstilllning. Samma utskotts: betänkande, i anledning af k. m:ts proposition om afsöndring frånboställen af vissa jordlotter för att utvidga exercis. fältet Ljaäangbyhed mot en viss argäld, i hvillat betänkande följande hemställan gjordes: att riksdagen måtte på det sitt kungl. maj:ts förevarande framstillning bifalla, att ifrågavarande hedlotter väl må från ofvannämuda bostillen få afsöndras, dock icke motden nu föreslagna afgälden, utan mot ersättning till det belopp, som kungl. maj:t med hänsyn till arrendet för boställena och hedlotternas nuvarande beskaffenhet kan finna godt tillsvidare och intilldess bostiällena möjligen blifvit till statsverket indragna medgifvaj till utgående från statsanslaget tillindelta armåens vapenöfningar. bifölls genom votering med 93 röster mot 58, hvilka önskade återremis3i enlighet med fram stäldt yrkande af hr Bergström m. fl. Gårdagens aftonsammanträden. FÖRSTA KAMMAREN. I aftonens sammanträde fortsattes behandlingen af den återstående delen af Bev.-utsk:s tullbetänk. hvars flesta öfriga puukter biföl1o3. Den fjerde puvkten, i hvilket utskottet föreslagit en förhöjning i tuollafgifterna å beredda hudar eller fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfsertyg af 20 procent för det förra och 40 för det sedaare slaget godkändes dock först efter votering med 41 röster mot 22. Hr C. G. Mörner yrkade afslag å utskottets hemställan, på grund deraf, att en