Dagens Nyheter – 20 februari 1869, sida 1

— Frukosten är just nu färdig, om ni behagar, herre yttrade förpaktarens hustru; vill vi inte ta en kopp thå och en bit bröd, innan ni börjar arbetet? — Tack, det skall smaka bra, svarade Ferrol gladt, skar af en brödskifva och-åt med god aptit; men thået, som liknade nppkok på torkadt gräs, ville han ej röra, utan drack i stället mjölk. — Jag fruktar att ni försmår mitt thå, herre sade fru Aston bekymrad; jag tror dock att det är godt, det är köpt i Dawsons bod och dyrt åtminstone... Fem och en half shilling skålpundet, herre Det är Dawsons nya metod att beräkna prisen, yttrade Ferrol leende; men tack emellertid, jag är verligen mera hungrig än törstig. Sedan den enkla frukosten var intagen, började Ferrol granska böckerna: De voro i ett tillstånd af den största oordning, och det var ganska säkert att den reviderande fattigvårdsstyrelsen skulle få mycket att anmärka mot Aston, som fattigföreståndare. Han hade emellertid tänkt på ingenting mindre, än att olofligt rikta sig på fattigkassans bekostnad; men han hade följt sina företrädares exempel genom att bygga hela bokföringen på kassabehållningen, och framtvinga ett något sånär rimligt bokslut, när han ej kunde på vanligt sätt göra ett sådant. Det blef följaktligen en bokföring, deri fantasien spelade större