Dagens Nyheter – 19 januari 1869, sida 3

Tekuniskt. Sirapskolkning vid Gafvetorp i Kronobergs län bedrifves på följande enkla sätt: Betvorsa rentvättas, putsas omsorgsfullt likasom i sockerbruk, atskalas ock skäras i 2—5 delar. En tunna betor, vägande 260 skip., lemnar omkring 50. sklp. affall och 210 skip. betbitar. De senare kastas genast, innan de hinna svartna, i en panna med 6 kannor vatten och kokas närmare 4 timmar. Sedan pannans innehåll svalnat något, rifvas betbitarne, och rifmoset fylles på smala buldanssäckar, genom hvilkas omvridning den största delen af saften utpressas. Den afrinnande saften förenas med det söta vattnet, hvari betorna blifvit kokta, silas ännu varm till en kittel, i hvilken den genast igen bringas till kokning, som dock alltid bör skötas så, att ingen vidbränning inträffar, och tillsättes med tunn kalkmjölk (beredd af väl bränd och nysläckt kalk) i små portioner, till dess saften blifver klar och ej mera fälles af kalkmjölk. Kalken förenar sig med växtsyror och ägghvita och bildar ett grått skam, som fullständigt borttages medelst slef. Den klara saften inkokas till sirapskorsistens. Af ofvannämda 210 sklp. kokta betor erhållas omkring 70 skip. utpressad betmärg och omkring 3 kannor stark och välsmakande sirap. Pr qv.ref påräknas vid Gåfvetorp 50 ctr sockerbetor och häraf 514 skip. sirap eller (a 20 öre) till ett värdo af 103 rdr. MESSALA SANTE