Dagens Nyheter – 30 december 1868, sida 3

Hvarjehanda nyheter. Ypperligt stoff till em semsationsroman. ln amerikansk tidning berittar följande romantiska historia: Ett äkta par utvandrade år 1838 från England till Förenta Staterna utan att medtaga sitt enda barn, en halfvuxen pojke, som for till sjöss. Efter deras ankomst till Newyork fingo de en dotter, men dogo kort derefter båda, hvarefter dottern upptogsi en tillflyktsort för föräldralösa barn. Sedermera adopterades hon emellertid af ett barnlöst amerikanskt par och uppfostrades i den tro, att hon var sina fosterföriäldrars eget barn och utan aning om, att hon hade en bror. Vid aderton års ålder blef hon gift med en ung man från Missouri, som under inbördes kriget slogs såsom soldat i Sydstaternas armå och stupade under en drabbning. Efter hans död förviärfvade enkan sig sjelf sitt uppehälle någon tid på sin då varande vistelseort, men gifte sig sedan ånyo 1863 och lefde några år lyckligt med sin andra man, i hvilket äktenskap han hade två barn, tilldess mannen under en för kort tid sedan företagen affärsresa till de norra staterna uppsökte och fann sin hustrus fosterföräldrar. Dessa mottogo honom särdeles väl och gjorde sig underrättade om hans familjeförhållanden och förra stillning i lifvet, och af hans meddelanden framgick till allas fasa att han var sin hustrus broder, den förre skeppspojken, som, efter att vid föräldrarnas utvandring hafva förlorat hvarje spår af sin familj, sedermera kommit till Amerika och der sammanstött med sin obekanta syster. Straxt efter den olyckliga upptäckten försvann mannen spårlöst, och hustrun, som var alldeles hjelplös, har med sina barn sedan återvändt till fosterföräldrarnas hus. En olyeklig tjuf. En spetsbof gjorde ny ligen en natt inbrott i ett baptistkapell i London: I sakristian fann han ett par vinbuteljer, hvilkas innehåll till den grad behagade honom, att han glömde sitt egentliga ärende och, i stillet för att uträtta detta, drack sig temligen full. Under det at) han i detta tillstånd och i mörkret trefvade omkring i kapellet, stötte han emot kanten af det nära två alnar djupa dopkaret, och stupade i. Som flera personer aftonen förut blifvit döpta, var karet fullt med vatten. Med mycken möda kraflade han sig åter upp på det torra och släpade sig efter det kalla badet ut i ett intilll kapellet gränsande skolrum, der han i följd af ruset föll i tung sömn och vaknade icke förrän på morgonen då folk kom till