Dagens Nyheter – 30 december 1868, sida 3

Article Image
bland en kolossal nysning; men — prosit tänkte hr B., lät sig ej bekomma, utan fortsatte destc ifrigare beskrifningen af en liten jernbanstump i — Wermland. — Sedan hr Muren indtligen prisa vår goda kredit i utlandet, visat att vi äro långtifrån så fattiga som man vill inbilla oss; hr Liss Olof Larsson bedt herrarne göra en titt ned på gatan, för att öfverlyga sig om motsatsen och medaljens frånsida; landshöfding Asker med sin öf. verligsna talang formligen dript hr Beronii seglifvade argumenter, hvilka skräddaren M. Falk, i egenskap af Falubo, liggande lök på laxen, förklarade vara stridande mot hr Beronii komittenters åsigter och opinion, ansågs diskussionen uttömd; proposition framställdes och komitterade valdes. — Och var då tiden långt framskriden. Andtligen kom då Frövi—Falu-banan på tapeten. Ordföranden, landshöfding de Mar6, uppliste först åtskilliga skrifvelser från privata personer, som, frånvarande, på detta sätt ville visa sympatier för denna jernvägssträckning, fdagaläiggande genom kalkyler, att dess anläggningskostnad komme att blifva betydligt billigare än man velat tro och framhållande de stora fördelar denna bana siikerligen komme att tillskynda landet. Dess talan fördes först af den andre inbjudaren till mötet, öfverstlöjtnanten och styresmannen för storskiftesverket i Dalarne W. Virgin. Han erinrade, då en talare (landskamreraren Södermark) på f. m. talat om Gellivare, att vi egde ett sådant på mycket niirmare håll; ty outtömliga lager af jernmalm om 50—65 procent, utan ringaste oart och litt bruten, ligga nu obegagnade, i brist på lämpliga kommunikationer. Denna malmrikedom ligger ej enstaka och spridd, utan liängsefter en sträcka af tio mils lingd. Malmen är af utmirkt och olikartad beskaffenhet. Äfven andra mineralier, koppar och silfver, finnas här i ej obetydlig mingd. — Talaren trodde sig kunna påstå, att denna jernväg skulle framkalla en trafik, med hvilken ingen af de svenska banornas kunde blifva jemförlig, ja, måhända svårligen funne sin motsvarighet i utlandet. Han visade, att Gefle—Dalabanan och Getle skulle ha sin fördel dervid genom tackjernstransporter på Bottniska Viken och Östersjön; ifvenså stambanorna. HSlutligen trodde tal. sig genom noggranna beräkningar kunna försikra, att anläggningskostnaden ej borde öfverstiga rdr 12.750,000. Efter honom uppträdde brukspatron Eriksson från Nerike och förfäktade på ett kraftigt och energiskt sätt fördelarne af denna bana. Likaså Apotekaren Blomberg. Häradshöfding Broomå försökte vil komma fram med åtskilliga advokatoriska invändningar motdessa åsigter och lyckades fabricera diverse motskil, som dock ej vunno erkännande. Tiden var knapp, ty extratåget skulle afgå kl. 10 och hon var nu en qvart öfver 9. Man tycktes äfven anse saken afgjord. Mötets beslut blef, att en petition skulle afgå, med anhållan om anslag till förnyad undersökning af linien Frövi—Falun. —th. FITNESS NART HATET MENT ATTETNSNNETN FTSE ATI TTT NT SITT VSDEOST TTR

30 december 1868, sida 3

Thumbnail