Dagens Nyheter – 15 december 1868, sida 2

sedan utkommit och innehåller, b!a d a nat, en af P. A. Siljeström författad uppsars om folkskoleinspektionen och dess förhållande tll folket, skolan och kyrkan; ef F. Holmgren om Fysiologien i vår tid; af A. Hedin om D.t rya Frarkrike; Mirnesteckvingar: E. D. Björck at P. Wikoer, B. v. Beskow ef E. von Qvanten; m. m. Norska folksagor och äfventyr berättade af P. C. Asbjörnsen och Jörgen Moe; öfvers af II. Hörner, med fyra teckvingar af professor 5 A. Malmström, Alb. Bonniers förlag; pris : 73. Dessa folksagor och äfvertyr bafva i Norge med rätta vunnit uromordentligt bitall, och skola säkert af svenska läsare, som ej käura till de.n förut, mottzg4s med odeiadt intresse. Man fioner i dem en trogen afspegling af det norska folkets förestöllningssätt, fantasirik. dom och lifsåskådning. Folklynnets art är dock lika i alla länder, det mysti-ka är gråa. dtonen deri och det tema, som varieras, rär de:ta lynne söker sig ett uttryck antingen i form af en legend, en saga eller ett äfventyr. Derför återfinner män äfven i alla sago-emlirgar utifrån varianter af sagor, som man förut känner tiil och hvilka man trott vara inhemska. Da jorska saborna, isynnerhet de som lemnats till offentligheten af den utmärkte och rastlöse samlaren Asbjörnsen, hafva dock on omisskäulig praåselaforiginaltet, berättas med en så öfverlägsen talang och äro genomandade af en så varm och äkta humor, att de ovilkorligen hänföra och framkala än löje, äa tårar. Det urval af deme författares sagor, som nu lemnats i svenska läsares hörs der, synes vara gjordt med godt omdöme, och här öfversättaren ej misslyckats i återgifvand-t af originalets na:va uttryckssitt. Svenska flottan, des: minnen och öden från äldre tider intill våra degar, teckrade i sammandrag för uvgdomen och folket af H. af Trolle, med iliustrationer af Hallbees. Alb: Bonniers förlag. Denna kortfattade, men klart och i behaglig stil framställda repetitionskurs i historien om våra sjökrig jemte mycket anrat, som står i sammanhang med svenska flottan, bör ej blfva utan intresse för dem, för hvilka den rärmast är skrifven, ungdomen och folket. Alla försök att sprida upplysning blard fotkets djupa leder har redan gerom sitt syfte berbttigadt anspråk på ett välvilligt mottagande, äfven då försöket må anses mindre lyckzdt än hvad händelsen är med ifrågavararde bok, som får eit förökadt värde genom de vackra illustrationerna. Spökhäistorier vid julbrasan. Öiversättning från engelskan af Turda: Merula,; P. B. Eklunds förlag; pris 1: 50. Reden titeln på detta arbete skall utan tvifvel förskaffa detsamma liflig efterfrågan. Om läsarne finna innehålet något annorlunda än fe värtat, tå skola de dock erkänna, att de ej ha något skäl att beklaga sig deröfver; tvärtom. Flora, toilett-kalender för 1869. Trettonde årgången. Denna kalender pr-souterar sig ätven i år för sina många växsner i en vårdad utstyrsel och med ett omv: xlandeinnvehåll, hvartill bidrag lemnats af flera kända författare och författarinnor. Robinsons koloni. Ny robinsosad af CO. Hildebrandt. Öfvers. från 6:t tyska upplagas, med planscher. Det gamla temat har i denra bok, afsedd för, ungdomen, blifvit varierad på ett undervisande sätt, lämpadt efter de påräxnade läsarnes fattninggålva. Ännu en million anekdoter, på några huodra tusen rär. Denna anekdotsamling har nu utkommit fullständig med 4:de häftet. Samtidigt med detta utkom emellertid första bäftet af en annan dylik samling, nemligen Den glade sällskapskamraten, vald samling af anekdoter, icfall och andra smårolgheter. J. Beckmans förlag; pris 50 öre. Till Sveriges unga döttrar. Moderliza råd af Elin. Svenskt original, Sigfrid Flodins förJag. Denna bok gömmer inom ett litt omfång stora sanningar och många lärdomar, som förtjena att mottagas lika varmt, som de äro gifua, och bevaras i ett troget minue. Frågan om qvinnars ställning och verksamhet i lifvet, så ofta omhandlad i våra dagar, utan att mas äncvu seit de olika åsigterna derom förenas, utan alt man ens eger hopp om att de snart skola bli eniga, behandlas af Elin från ståvdpurkten irom hemmets verld, den husliga härden. Om den ramen än må synas trång för vidtsväfvande fantasier och starkare andar, så kan dock ej nekas att Elius belysnivg är så mycket iutensivare; och det sanna och innerliga i hennes moderliga råd, den välvilja hvarmed hon uppträder, den hjertegodhet med hvilken hoa varnar och vägleder, skola säkert ej förfela att bland landets unga qvionor förskaffa henne många lydoch läraktiga döttrar. RS återkom till sitt rnm frågada han mig hvad