Dagens Nyheter – 8 december 1868, sida 2

FVILDULLIO JIMCVLIAANVIA VAA VIL an Keded ALUUNILGURGUUTU UITVU IN den andra en lågerkrans, vid hennes sida synes en uppslagen notrulle. (S.-P.) d Badinrättningen för fruntimmer I 1 hufvadstademn. Direktionen för nämnde inrättning bar erhållit tillstånd att flytta badhuset från dess nuvarande mindre lämpliga plats vid: Kastellholmen till stranden nedanför salutbatteriet å Skeppsholmen. i Nat-signaleringsapparater af. Spakowskys uppfinning, hvilka visat sig i flera afseenden öfverträffa de hittills begagnade apparaterna, skola anskaffas för svenska flottans räkning. Till en början komma två sådana ; apparater att inköpas, för att dermed under vintern anställa jemförande försök vid flottans station i Karlskrona. ; Dödsfall. Kyrkoherden i Orsa församding, Westeråsa stift, fil. d:r O. U. Arborelius afled den 28 november, 772s år gammul. ENL rättande af ett oroande rykte, som i dessa dager temligen allmänt varit härstädes i omlopp, upplyser D. A., enligt hvad telegra! fen från Lurd på förfrågan meddelat, att pro fessor Nilsson befinner sig fullkomligen väl. Af Stoekholms-Fosten, den nya af hr C. H. Rydberg utgifna tidningen, utdelades i går första numret med Aftonbladet. Tidningen, som skall utkomma tre gånger i veckan, måndagar, onsdagar och lördagar, kostar för i år 10 rår, för halft 6 rdr och för 3 mån. 4 rår. Arbetaren, tidning för Sveriges arbetare, har nu utsändt sitt profnummer, innehållande anmälan, deri utförligt redogöres för tidvingens syftemål, som är att tillkämpa arbetet rätt till aktning, veckoöfversigt, bref från Stockholm, samt för öfrigt åtskilliga uppsatser och notiser . berörande arbetareoch associationsfrågan m.m. ; Tidningen utkommer hvarje helgfri lördag och kostar 3 rdr för år. t Läktaren å Carl XII:s platSen. Den officiella tidningen öfverraskade : i går allmänheten med en uppsats angående : den privata läktaren, som uppfördes på ; Carl XI:s-platsen till aftäckningshögtidlig heterha den 30 sistlidne november. Denna : uppsats, som har till rubrik Efter festen (rätteligen borde öfverskriften ha varit post festum), innehåller. några uppgifter, alltför märkliga att kunna med tystaad förbigås. :; Först och främst påstår Posttidningen, . act läktaren var uppförd öfver en genom . föregående uppgräfningar oländiggjordmark. Detta är, med förlof, sanning med mycket , stor modifikation. Den, som den 1 dennes på morgonen besökte stället, der läktaren ; stått, fann den uppgräfda jorden så hårdt i tillfrusen, att ej dem ringaste olägenhet att . gå eller stå på platsen förefanns, hvarken med afseende på markeus fasthet eller dess , ojemna yta. . I Vidare heter det i nämnde uppsats att i i den svenska hufvudstaden visade brist på värdighet och förmåga att umderordna småsaker ett allmänt, stort irtresge. il Härvid få vi, liksom förut, upplysa P. T.; derom, att den svenska hufvudstaden all; deles icke kam påbördas ansvaret för hvad några tjogtal okyrmiga pojkar gjorde sig skyldiga till under lördagsoch söndags-:; nätterna, och det. synes oss vara bra för; I hastadt, för att begagma det aldra lirdriI gaste uttrycket, att, påbörda allnänheten skulden för hvad som då skedde Posttidningen, som väl har en referemt i polisdomstolen, borde af homom redan ha fått : upplysning om, hvilka och hurudana upprorsmakarae voro. Fortsättande att taga sak på balk,hemI ställer P. T.nu ora man ej bort undersöka, Muruvida läktaren kunde undanskaffas eller icke, innan man gjorde yrkande derpå. För hvar: och ex Med vanligt praktiskt sundt förståRd utrustad menniska var det alldeles 045 HR Sp rr 00 FR prorngrnÅ LRNN St m vbn sang, ej mera den vrttre verlden. Jag har bed: er. föra mig til abbå i Varennes-klostret. ; — Aha! sade Bois-Dor6, kbbe! Nyss tyckte je ni bad mig om en cell i klostret helt en; el — Nå, vill vi beldre låta klöstvet förfalla, hvilket måste ske, då ni lemnar styrelsen öfver ett samfund, hvars uppgift är att gifva menniskorna goda föredömen, i händerna på — tölpar? j — Ja, jar begriper er mening. Vi få väl se, huru ni beter er mot mig, herr kyrkoherde; och ni skall bli belåten, det lofvar jag, ifsil ing får skäl st) vara det, Dessförinnan lärer ni väl ändk into vije säga mig, hvar er brors mördare är begrafven? I — Följ mig, herr markis, genmälde kyrkoberden, gom var alliför klok att vilja syoas dagtingg, och som dassntom verkligen hate en önskan at bli skijd från det ytire lifvet med dess irtviger, lidelser och stormar, såvida nemligen desna skiljsmessa kunde ske på någorlunda aztögliga vilkor. Jag skall gevast säga er hvad jag har svett och hvad jag vet. Sancao syntes vera mycket angelägen att rädda liket . från hvarje slags vanhelgande af siguenarne. Han upptog or al golistenarne i den tat, der vi befuuno oa, och begrof dorunder sin son. För min del såg jag iagenting mera. Man släpade mig till--det sövskräckliga fängelse, hvarest jag i adertor: timmar försmäktat. Markizev och öyrkoherden utbytie, innan de skiljdes åt, nigra artiga och vänliga ord. Den : sistoämnde steg upp, och, ehuru det kostade : mycket på honom, gick hen ut och joråfästade, : de döda, som hört til hans församling, Följder af denna kraftensträngning var act han blef mycket illamående och måste skicka bud på POMEV FST PRESNEIN. SEE LJPVFINA. MECK) I BÖRSE EE SESIEEE VR RTR CS EE TTR