Dagens Nyheter – 8 december 1868, sida 2

tidningens tal om att huvudstaden ej kunnat underordna småsaker ett stort intresse, synes oss dock ha fått oriktig adress: udden af detta klander träffar icke allmänheten... I allmänna lifvet gäller alltid den regeln, att den, som begår en dumhet, får sota derför, och den, som gör sig skyldig till ett fel, måste godtgöra det. Skulle icke . denna regel äfven ha sin tillämpning när det gäller vederbörande myndigheter? Vi tro det. Vi känna åtminstone ingen laglig form för ett motsatt förhållande. Bättre hade det varit om officiela tidningen, i stället för att komma med sanningslösa uppgifter och tanklöst snack, upplyst allmänheten om orsaken, hvarför läktaren ej blef nedtagen på natten mellan den 29 och 30, då byggmästar Nilsson var redo dertill, hvarför den ordre, som polismästaren på söndagsaftonen mottog och gaf, ej följdes eller inhiberades samt hvarifrån man i sista stunden fick en orsak att låta läktaren qvarstå. Den officiela tidningen borde vara i tillfälle att fullständigt upplysa allmänheten härom. Detta skulle dessutom vara reat spel. ; Beslag. Den lilla ångbåten Agnes, som trafikerar Dalslands kanal och Wenersborg, blef den 16 i förra månaden, då han med last uppifrån skulle begifva sig till Göteborg, vid Billingsfors slussar stoppad i färden af enskild person, som nolens volens tog den lilla ångbåten i beslag — såsom det förljudes för skuld till Lindholmens mekaniska verkstad — och, på det den frustande kräbaten icke skulle smyga sig undan, utplockades vissa delar af maskineriet. Dettx var ett alldeles nytt sätt att sjelfpanta. Dålig skogsaffär. En husbonde, berättar Mariestads Veckoblad, känd för sin ovanliga snålhet, hade öfvertalat sin dräng att tillegna sig litet af grannens ved, för att desto mer kunna spara på sin egen. -— Grannen öfverraskade dem emellertid med en visit, just som de voro sysselsatta med pålassning. — Han syntes mycket lugn, men: var i det hela bra förargad. — Behåll du veden, Jonas, sade han, vi kunna ju komma öfverens om priset en annan gång. — Vedtjufven efterkomhans. önskan, och de, skiljdes åt. Några dagar derefter inbjöds vedspekulanten till den bestulne grannen på en liten tillställning; han kom och fann många grannar der församlade. — Under det de drucko, sade värden mycket förbindligt, att Jonas köpt ved af honom för 80 rdr, att denne redan var hemtad af Jonas, men att han ännu icke. fått någon skuldsedel på beloppet. — Denna ville han nu cha, då vittnen voro till hands. Vedspeknlanten, slagen med häpnad, höll ändå god min i elakt spel, och utfärdade den begärda reversen, ångrande bittert sin skogsaffiär. A4ndlig talare. Uti Lutherska missionsföreningens bönehus 2 Haga samt på ett par ställen i Majorna och Redbergslid hafva under förra veckans lopp andliga föredrag hållits af den s. k. Blinde Höns från Blekinge, berättar Göteborgs Handelstidning. Ehuru blind från gin spädaste barndom eger han en ganska stor bibelkunskap, likasom hans kunskaper äfven i andra ämnen synas antyda en god vuppfattningsförmåga. Det berättas också om honom, att han i forna dagar afhörde nu aflidne teologie professor Bergqvists föreläsningar, och då studenterna en gång examinerade honom för att: utröna, om han förstått innehållet deraf, förvånades de öfver den klarhet och reda, hvarmed han redogjorde för det förelästa. Egenmdomlig strike. Åtskillige penningemän i Kristianstad bafva öfverenskommit att hädanefter ej i liqvid emottaga sedlar af Örebro enskilda bank, på den grund att bemälde bank viägrat inlösa en för densamma presenterad falsk, särdeles väl efterapad Örebrosedel å 10 rdr, hvilken blifvit anhållen der i staden. Andra privatbanker, hvilka råka ut för oturen att få sina sedlar efterapade, pläga deremot aldrig dragai betänkande att invexla falsifikaterna. Studentkåren i Lund har till sin ordsörande för nästkommande år valt docenten dr E. F. Gustrin vg. och till vice ordförande fil. dr Er. Andersson, bl. en 2 Trettiotre personer drunknade. (Telegram till Dag. Nyb.) LONDON, måndag. En svår storm har förorsakat många olyckshändelser på sjön. Ångfartyget HIBERNIAN I början fruktade han för att anförtro sit lif ät en person,Khvilken, han: ansågiför sin naturlige fiende. Men den kur, italienaren ordinerade, utöfvade på bangs helsgotillstånd en så välgörande verkan, att han erfor en hos honom helt ovanlig känsla af tacksamhet, som blef ännu lifligare, då Lucilio vägrade att mottaga något slags vedergällning. . f Kyrkoherden nödgades äfven uppriktigt tecka de raska herrarne af Bois-Dor, som under hans sjukdom dels sjelfva bisprunvgit dels låtit, bispringa honom meå en välvilja, som icke var mindre varm än den de visat sina vänner. LXT. Lauriane hade den dag, då det äktenskapliga samtalet egda rum mellan henne och Mario, insomnat en smula orolig för gossens skull, hos hviikon hon tyckt sig finna;en alltför stor värma och alltför tidiga framtidstankar. Sk oerfaren hon än var, kunde bon blicka något djupare in uii lifvets förhållanden än han, cch hoa förutsåg att Mario, bunnen den ålder, då ban förstod esköje mellan kärlek och vänskap, ännu skullesvara allför ung iförhållande till heane, och ztt han sålunda ej skulle kunna kos henne väcka några ömmare känslor än dem en syster hyser för sin bror. Hon smålog melankoliskt vid tanken på att omständigheterna möjligen skuile:komma att foga så ati hon, hvilken en gång såsom barn förenais med en mar, vid mognare ålder skulle bli gill med ett barn, och bon sade till.sig sjelf att hennes öde i sådant fall blefve ett eällsamt problem, kanske högst olyckligt. Hennes sinne fördystrades, och hon väpnade sig med mod, för attskunna motstå, deiinflytel