Dagens Nyheter – 26 november 1868, sida 2

Traktamentsersiättning under vistande i hufvudstaden från och med den 1 till och med den 25 nästlidne oktober samt vidare från och med den 15 till och med den 22 uti innevarande månad, tillsammans 33 dagar å 6 rdr 198: — Resekostnadsersättning — härifrån till hemmet, nemligen från bostaden härstädes till södra jernbanstationen. .......... 1: 50. Från hufvudstaden till Hessleholm å södra stambanan: en plats i första klassens vagn å snälltåg 47: 80. en dito i andra dito för betjening dito 35: 80. ... o.s.v... 83: 60. Skjuts från Fessleholm öfver gästfifvaregårdarne Kädarp och Örelljunga i Christianstads län, till gästgifraregården Ekebrännå i Halland, 5,s mil, samt vidare från sistnämnde ställe till nundertecknads hem i Wärestorp 1.2; mil, tillsammans 6, mil å 2 rdr 50 öre milen. . .... 16: 87. 101: 97. Traktamentsersättning under 3:ne resdagar å 7 rdr ....c.oc. 2: — Kostnaden för en resa samma väg fram och åter, under den tid, emellan den 25 nästlidne oktober och den 15 uti innevarande månad, som komitbens sammanträden varit inställde, uppgå enligt ofvanstående beriikningsgrund: för resan härifrån till Wärestorp, tillos ss ss ss ss ss ss 101: 97. för dito från Wärestorp till hufvudstaden, likaledes . . .... 101: 97. samt dagtraktamenten under 6 dagar ä T rdr .o.v.. rrnrd 42: — eller tillsammans, till rdr rmt 440: 97. Men enär dessa kostnader skulle med icke mindre än 125 rdr 94 öre öfverstiga de kostnader, statsverket fått vidkännas, i den händelse undertecknad qvarstannat i hufvudstaden under tiden och derföre uppburit dagtraktamento å 6 rdr; .så nedsittes denna kostnad till ett mot detta svarande belopp, som för 20 dagar således skulle utgöra endast ....sossscs ss sa 120: — Summa rdr rmt 440: 97. Stockholm den 23 november 1867. Carl Ifvarsson. Hr Ifvarsson har, såsom läsaren finner, benämnt: dessa räkningar, den ena kostnadsräkning å traktamentsoch reseersättning, den andra räkning å resekostnadsoch traktamentsersättning. Med andra ord, hr. Ifvarsson har tydligt gifvit tillkänna, att han med räkningarne endast afsett att återfå hvad han för vistelsen i hufvudstaden och resorna till och ifrån hemmet, till och ifrån Carlsborg, Carlskrona och Waxholm, verkligen utgifvit. Någon pekuniär vinst skulle han således, om man får tro hvad han här sagt, ej hafva åsyftat. Men, fråga vi, har hr Ifvarsson verkligen på jernbanan rest i första klassens vagn, alldeles olikt nära nog alla andra riksdagsmän af allmogens klass, hvilka nästan alltid begagna tredje klass, har han på sjön ensam för sin räkning haft hytt? Har han haft betjening med sig på dessa resor? Om så är förhållandet, har hans resa åtminstone icke varit så billig, som den troligen hade blifvit, om han ej haft någon ersättning afstaten att vänta. Och hvem har slutligen gifvit hr Ifvarsson rätt att taga betalning för de 20 dagar komitgens arbeten voro afbrutna? Visssrligen har hr Ifvarsson varit så generös, att han ej velat taga betaldt för hemresan och återresan hit, som han företagit under tiden mellan den 25 okt. och den 15 nov., utan i stället debiterat staten för dagtraktamente under denna tid med 120 rdr; men hvarföre, då han för öfrigt gått till yttersta gränsen i afseende på sin rättighet till ersättning, har han i detta fall visat sig så grannlaga? Kanske har han sjelf tviflat på sin rätt och derföre sänkt anspråken? I annat fall kunde väl hr Ifvarsson äfven i andra afseenden nedsatt sina pretentioner, t. ex. nöjt sig med en plats i hytt, afskedat betjeningen 0. 8. v. Statens förbindelse till br Ifvarsson såsom komiteledamot hade säkerligen ej derigenom blifvit minskad, och det nu visade ädelmodet att för tiden, då komitcens arbeten voro inställda, fordra mindre än hvad hen ansåg sig hafva rättioki b